Varje år dör runt 1 500 personer i Sverige i självmord. En stor majoritet är män.
Många vet inte att män står för 70 procent av alla självmord och att risken för självmord är som allra högst bland äldre män. Med den här kampanjen vill vi bidra till en viktig diskussion om män, självmord och hur liv kan räddas.
Samtal är ett av de viktigaste verktygen för att förhindra självmord, ändå är osäkerheten kring att prata om psykisk ohälsa stor.
Känner du någon som verkar må dåligt? Våga fråga om självmordstankar. Det kan rädda liv. Samma sak om du själv mår dåligt. Våga berätta. Det finns hjälp att få.
Se gärna vår nya film
Det här brevet skrev Krister till sitt yngre jag som kämpade med livets mörka sidor.
Män står för 70 % av alla självmord i Sverige. Självmord är idag den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år.
För män ökar självmordsrisken med åldern. Äldre män över 85 år löper allra högst risk att dö i självmord. För kvinnor minskar istället risken från 50-årsåldern.
Män på landsbygden har, till skillnad från kvinnor på landsbygden, större risk att dö i självmord. För kvinnor gäller ett nästomtill omvänt förhållande.
Den här korta faktasammanställningen har kommit till för att ge grundläggande information till dig som vill veta mer om män och självmord och olika faktorer som kan påverka. Vårt mål är att ge ett bidrag till en viktig diskussion om män och självmord och vad som är viktiga insatser i ett förebyggande arbete.
Att fråga om självmord innebär inte att man "väcker den björn som sover". Genom att fråga visar du omtanke, att du bryr dig om och att du ser. Ifall han, hon eller hen berättar om tankar på döden kan man snabbare fånga upp problemet och få hjälp. Små små insatser från personer runt omkring kan göra stor skillnad för den som mår dåligt. De allra flesta som överväger självmord går att hjälpa och vill inte dö, men ser just då ingen annan väg ut ur lidandet.
Många av dem som överlevt ett självmordsförsök frågar sig efteråt: "Hur kunde jag tänka så?". Världen blir inte bättre för att du försvinner. Den blir sämre. Hopplöshet, svårt att koncentrera sig, svårt att sova, svårt att ta itu med saker, svårt att känna sig intresserad av saker som tidigare varit roliga är något du kan känna igen dig i? Det finns hjälp. Berätta för någon du känner eller ta kontakt med vården.
Råd till dig som medmänniska
De flesta som tänker på att ta sitt liv tar sig igenom sin kris. Hjälp och stöd från familj och vänner samt professionella är ofta en viktig del i det. Det kan kännas svårt att fråga om någon har självmordstankar. Många är rädda för att säga fel, och kanske göra saken värre. All kunskap säger att det inte stämmer. Så länge du visar omtanke och att du bryr dig så kan det inte bli fel. Och att du gör det kan vara det som bidrar till att en person får hopp, förändrar förhållningssätt och tar stöd och söker den hjälp som kan behövas.
✔ Vänta inte på ”rätt tillfälle”. Ta oron på allvar och agera nu. Alla tidpunkter är bra. Ring, skicka ett sms eller ses.
✔ Lyssna på magkänslan. Agera utifrån vad du vet om personen och hur du själv hade velat bli bemött i samma situation.
✔ Avsätt tid och lyssna. Var beredd på att samtalet kan ta tid. Ha inte en färdig idé om vad personen behöver. Lyssna och försök förstå.
✔ Förbered dig på dina känslor. Under samtalet kan du bli rädd eller känna dig tom, ledsen och arg. Det är naturligt. Du kan också behöva söka stöd och hjälp.
✔ Ta hjälp. Ibland räcker det inte med ditt stöd. Då är det viktigt att du uppmuntrar och stöttar personen att söka professionell hjälp.
Våga fråga Pocket är vår kortaste utbildning. Du lär dig det viktigaste på 20 minuter. Den består av sex avsnitt och filmer som du kan läsa och titta på i mobilen eller vid datorn. Utbildningen är gratis och passar alla som vill lära sig mer om hur man kan agera om någon verkar må dåligt och har självmordstankar. Den är också bra som repetition.
I avsnitt 10 av Suicide Zero-podden träffar vi Suicide Zeros volontärer Sophia Meyer och Malin Blomquist som delar hur det var för dem att berätta om sina självmordstankar. Johan Andreen, pensionerad överläkare i psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri och medlem i Suicide Zeros expertråd delar också med sig av vad ett samtal kan betyda.
Varje år tar nära 1 500 människor sitt liv i Sverige, över 70 procent av dessa är män. Frågan är varför män är överrepresenterade och vad är det som gör att pojkar och män inte söker hjälp. I fjärde avsnittet av Suicide Zero-podden pratar journalisten Atilla Yoldas, fotbollsspelaren Richard Magyar och professor Ulf Mellström om de tysta männen och hur vi kan jobba med psykisk ohälsa hos män och pojkar.
Varför är det så viktigt att våga fråga någon om hur hen mår? Varför kan det vara så svårt? Och hur kan tankarna snurra i en djup depression? I detta avsnitt medverkar Camilla Rosenkvist, utbildningsansvarig på Suicide Zero och Bosse Konrad, volontär för Suicide Zero.
Volontärer som vågat berätta
Suicide Zeros volontärer Jenny, Alexander och Hans har gått med mörka självmordstankar. Vid olika tillfällen och på olika sätt tog de steget att berättade om sitt mående. Deras historier vittnar om vikten av att berätta - för att överleva.
Alexander Fahssi från Uppsala hade dagligen tankar om att ta sitt liv. För fem år sedan kände han att situationen var ohållbar och han tog steget att berätta.
– Jag ville få hjälp och försöka förstå vad som orsakade mitt mående. Jag minns att jag hade självmordstankar närvarandes redan när jag gick i grundskolan.
Jenny Engman-Fahlén i Gällivare är en av Suicide Zeros volontärer som själv har erfarenhet av självmordstankar och psykisk ohälsa. När hon mådde som sämst insåg hon att hon måste berätta om sina mörkaste tankar – för att överleva.
– Jag orkade inte hålla mina självmordstankar inom mig längre. Jag visste att om jag inte berättar så kommer det sluta med att jag dör i självmord.
Hans Lekedal i Lidköping hade mått dåligt en period och gått med självmordstankar när han till slut fick akut vård.
– För mig hade det gått väldigt långt med mörka tankar, men jag förstod till slut hur viktigt det var att sätta ord på dem.