Fakta om självmord

Uppgifterna nedan avser Sverige om inget annat anges. Siffrorna inkluderar både säkra och osäkra självmord. Säkra självmord är de fall där inget tvivel råder om att avsikten har varit att ta sitt liv. Osäkra självmord används när man är osäker på uppsåtet bakom dödsfallet, det vill säga om det var en avsiktlig handling eller ett olycksfall.

 

Antal 

Självmord är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem. Cirka 1 500 personer tar sitt liv varje år. Det är ett självmord var sjätte timme eller cirka fyra människoliv om dagen. Cirka 15 000 personer om året gör självmordsförsök och cirka 150 000 har allvarliga självmordstankar.

 

Om man jämför med ett annat område där det också finns en nollvision, trafiken, har stora ekonomiska resurser där bidragit till trafiksäkerhetsförbättringar och en kraftig minskning av antalet dödsfall. Motsvarande satsning har inte skett inom suicidprevention. Vi har i dag nära sex gånger fler självmord än döda i trafiken (1 478 jämfört med 263).

 

Sedan 1980 har antalet självmord i Sverige minskat med ungefär 25 procent. Trenden gäller dock inte ungdomar och unga vuxna. Förekomsten av självmord bland unga har minskat från 23,1/100 000 år 1970 till 14,9/100 000 år 2016.

 

Kön

Cirka 70 procent av dem som tar sitt liv är män, men kvinnor utgör den största andelen som gör självmordsförsök. Inom HBTQ-gruppen är både självmordstankar, självmordsförsök och självmord vanligare än i befolkningen som helhet.

 

Ålder

Det är betydligt fler äldre människor som tar sitt liv än yngre, samtidigt är självmord den vanligaste dödsorsaken för män upp till 44 år och den näst vanligaste för kvinnor upp till 44 år. I åldern 15-29 år har dock självmorden ökat under de sista decennierna. Den åldersgrupp som har högst självmordsrisk är personer i åldern 50-54 år.

 

Psykisk och somatisk sjukdom

Förekomst av två eller flera psykiatriska diagnoser samtidigt, som exempelvis depression, personlighetsstörning och riskbruk, ökar suicidrisken markant. Självmordsrisken är också ökad vid svår somatisk sjukdom med funktionsinskränkning och svår smärtproblematik.

 

Social position

Risken för självmord är upp till 34 års ålder fem gånger högre för den femtedel av männen som hade de lägsta betygen jämfört med den femtedel som hade de högsta. För kvinnor var motsvarande risk 2,7 gånger högre (Björkenstam et al, 2010).

 

Kort historik

Synen på självmord har förändrats mycket över tiden, men är fortfarande omgärdad av stigma och myter. I dag ser man självmord som den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa och använder allt oftare begreppet psykologiska olycksfall. Sedan år 1856 är självmord inte längre olagligt i Sverige.

 

År 1908 upphäver den svenska kyrkan föreskriften om att självmördare ska begravas i stillhet, utan klockringning och på en avskild plats på kyrkogården.

 

2008 beslutar riksdagen om en nollvision för självmord.

 

Politiska beslut

I proposition 2007/2008:110 ”En förnyad folkhälsopolitik” anförde regeringen att ”Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv.”

 

Inför riksdagsbeslutet 2008 skrev Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen i sina remissvar att det övergripande målet istället bör vara att minska antalet självmord. I samband med beslutet om nollvisionen 2008 antog riksdagen ett niopunktsprogram för suicidprevention:

 

  • Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper
  • Minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper
  • Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord
  • Självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag
  • Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser
  • Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord
  • Kompetenshöjning av personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik
  • Händelseanalys av Lex Maria anmälningar
  • Stöd till frivilligorganisationer

 

Myndigheter

Folkhälsoinstitutet (som i dag heter Folkhälsomyndigheten) tog fram riktlinjer för suicidprevention på befolkningsnivå. Socialstyrelsens riktlinjer skulle istället förebygga suicid hos individen. Rollen för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) var att fungera som sakkunnig åt Folkhälsoinstitutet och att skriva underlag åt Socialstyrelsen. På NASPs hemsida finns mycket information om suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.

Copyright © Vallagruppen webbbyrå 2018. All Rights Reserved.