Swisha en gåva

Ingen människa ska behöva må så dåligt att självmord blir den enda vägen ut. Tack för att du hjälper oss att rädda liv!

1. Välj belopp

100 kr
300 kr
Valfritt belopp

Valfritt belopp

2. Skriv in ditt telefonnummer* Ange ett giltigt telefonnummer

När du ger en gåva sparas dina uppgifter. Läs mer här.

Så stöttar du i sorgen

Varje år får tiotusentals människor beskedet att någon de känner har tagit sitt liv. Sorgen efter självmord är ofta mer komplicerad än annan sorg och kan kännas omöjlig att ta sig igenom. Här får du konkreta råd på hur du kan stötta och finnas där för den som sörjer.

Erbjud praktisk hjälp i vardagen

Omedelbart och en kort tid efter ett självmord: Hör av dig regelbundet och säg att du kommer en viss tid och hjälper till med att handla, laga mat, koka te, diska, klippa gräs, tvätta, hämta barn osv. Fråga sedan om det är ok.

Ta initiativ till kontakt

Föreslå inte att den drabbade ska höra av sig om hen behöver hjälp. Det är du som måste erbjuda din hjälp och stå på dig. Den drabbade är många gånger alltför handlingsförlamad för att ta initiativ eller be om hjälp.

Låt sorgen ta tid

Undvik tips och käcka uttalanden som att ”nu är det dags att gå vidare, det går över, nu har han/hon det bra”. Det tar tid att kunna se hur man ska kunna komma vidare.

Lyssna

Lyssna, lyssna och lyssna ännu mer. Vet du inte vad du ska säga så säg just det: ”Jag vet inte vad jag kan säga men jag lyssnar gärna. Berätta att du finns i närheten vid behov. Ta aktiv kontakt om och om igen även fast den drabbade har tackat nej tidigare.

Årsdagen och helgdagar

Ha koll på årsdagen för dödsfallet. Ta kontakt och uppmärksamma årsdagen på något sätt. År efter år. Var gärna närvarande på något sätt vid exempelvis julafton eller andra högtider.

Våga prata om den som dött

Var inte rädd för att regelbundet fråga om den döde. Dela med dig av dina minnen. Den drabbade glömmer inte utan bär med sig minnen. Att du nämner den som dött vid namn gör smärtan lite mindre.

Tipsa om stöd för efterlevande

Tipsa om SPES och om att det kan kännas som en befrielse att efterlevande får träffa andra i samma situation under gruppsamtal.