Innan vi går vidare
Fotografi: En sorgsen 10-årig flicka håller handen framför munnen. På handen har hon målat en stor röd glad mun.

Psykisk hälsa

Det skrivs mycket om ungas hälsa och mående. Psykisk hälsa och ohälsa är uttryck som ofta förekommer, men vad menas egentligen med det?

En god psykisk hälsa är inte bara frånvaron av psykisk sjukdom. Det är heller inte samma sak som att gå omkring och vara konstant lycklig. Istället ger en god psykisk hälsa varje människa möjlighet att möta de svårigheter som livet innehåller och trots dessa i möjligaste mån förverkliga det man vill göra och ta aktiv del i samhället.

Det händer i knoppen

När ditt barn är mellan 9 och 12 år finns det som nämnts en bra öppning för att träna på att prata om viktiga saker. När tonåren kommer blir det – ofta – svårare att hitta de där luckorna. Handen som så ofta smugit sig in i din kan bli handen som smäller igen dörren när du sticker in huvudet för att fråga tonåringen hur läget är.

Alla barn är individer och utvecklas olika. Inga faser har skarpa gränser, men någonstans i övergången mellan 9 år till tonåring händer det saker i barnets hjärna. Perioden brukar kallas det pre-abstrakta tänkandets fas, eller den pre-pubertala fasen. Vad är det egentligen som händer med ditt barn under den här ibland turbulenta perioden?

Hjärnan mognar

Barnets hjärna börjar bli kapabel till ett mer abstrakt tänkande. Barnet kan fundera och formulera sig kring sådant som ligger längre bort ifrån egna erfarenheter och tänka och tala om sammanhang som inte är konkret synliga.

Självständigheten tar ett kliv framåt

Utvecklingen mot självständighet tar ett rejält kliv framåt. Målet med barnets utveckling är ju att det en dag ska klara sig själv, och i den här åldern börjar det märkas tydligt.

Kompisarna blir viktigare

Som en följd av en ökad självständighet blir kompisarna allt viktigare. Relationerna dem emellan brukar också bli mer komplexa och ofta leda till konflikter.

Tvivel och rädsla

Barnet kan nu börja se sig själv utifrån och förstå att hen blir bedömd av andra. För många barn inne­bär detta tvivel på att räcka till och att självkänslan svajar.

Grubbel och funderingar

Många barn blir i den här fasen mer inåtvända och grubblande. Nu är det jätteviktigt att du som förälder visar att du finns där och är öppen för att prata om allt nytt och utmanande som händer i barnets liv.

Tankar om döden

Med möjligheter till abstrakt tänkande börjar barnet ofta tänka på tyngre ämnen. Mycket tid kan gå åt till att fundera på döden och hur livet skulle bli om någon närstående dog eller om man själv skulle dö.

Hierarkier, konkurrens och kamp

Barnets utveckling de här åren gör att det kan börja tänka och tala om sammanhang som inte är konkret synliga. Ditt barn kan börja tänka mer i detalj om sådant som det med sina sinnen inte upplever just nu, exempelvis fundera på hur saker och ting hade kunnat vara istället eller hur det kan bli framöver.

Barnet har tidigare kunnat sätta reglerna i sin egen värld men börjar nu inse att omvärlden ställer krav och har normer som man måste anpassa sig till för att duga.

Det börjar förstå att det existerar i en värld av ömsesidigt socialt beroende där hierarkier, konkurrens och kamp för att duga spelar roll. Barnet börjar betrakta sig utifrån och börjar jämföra sig med andra för att se hur bra eller dåligt man passar in i den här världen. Med många nya tankar och funderingar kan det här bli en väldigt krävande tid för barnet. Det introduceras till en värld där mycket, för att inte säga allt, kretsar kring att vinna, vara duktig eller rent av vara bäst. Det kan såklart skapa stora tvivel på den egna personen och rädslor för hur framtiden ska bli. Den värld som öppnat sig är fortfarande obegriplig och kan därför bli svår för barnet att navigera i.

Jag kom till min pappa och skulle berätta om en känslig grej. Han fick panik och ringde BUP. Efteråt kände jag att jag aldrig mer kommer berätta något för honom. Allt jag ville var att berätta något och att han skulle lyssna. /Betty 17 år

Så kan du stötta

Ta tiden som behövs

Ta dig tid till att vara med ditt barn för att förstå var i utvecklingen det befinner sig. Vad är det ditt barn funderar mest på just nu? Vilka frågor dyker upp? Vad bekymrar och vad är roligast med livet? Att lyssna är alltid det viktigaste och när du bättre känner till var ditt barn befinner sig blir det lättare att stötta det på rätt nivå.

Tänk på din egen uppväxt

Ge dig tid att minnas hur du själv upplevde den här tiden. Vad tänkte du? Vad var du rädd för? Det kan finnas mycket att hämta i de egna erfarenheterna som är bra att ha med sig när man ska möta sitt barn i de här frågorna.

Ha din dörr öppen

Det här är en tid när barnet gärna drar sig undan lite, vilket är helt normalt. Det börjar få fullt upp med sig själv och alla känslor som väcks i den här fasen. Men situationen kräver en del tålamod av dig som förälder. Det är sällan du kan ha ett samtal med ditt barn om något som bekymrar hen och direkt hitta en lösning. Istället behöver du finnas där och lyssna och plocka upp de ledtrådar som barnet ger. Visa att du har dörren öppen och skapa ett utrymme som barnet kan prata in i – och helst också känna att ”wow, den här vuxna personen verkar ju ändå kunna fatta lite av vad jag menar”.

Fotografi: ”En 9-årig pojke sitter på diskbänken och pratar med sin mamma som lyssnar.
Jag brukar inte berätta för min mamma om jag är ledsen. Men sen ser hon det och frågar och då berättar jag. Simon 10 år

Det här händer i kroppen

Puberteten brukar inledas någon gång mellan 8 och 14 års ålder och de flesta barn blir nu väldigt medvetna om var de själva befinner sig i utvecklingen. Är man tidig eller sen? Vuxit mycket eller lite? Fått mens eller inte?

Den här perioden kan med andra ord vara lika omtumlande för alla barn – oavsett var i utvecklingen de befinner sig. De allra flesta vill ju bara vara som alla andra, vilket blir svårt eftersom utvecklingen är så olika från barn till barn.

För dig som förälder blir det viktigt att navigera försiktigt och lyssna på vad barnet själv ger uttryck för. En del barn är öppna med vad som händer i kroppen; hur den känns och förändras. Andra tycker att det är jobbigt att prata om det, kanske skäms eller känner sig osäkra på om förändringen är normal.

Många barn får också en mer kritisk syn på sin egen kropp under den här perioden. Det hänger, igen, ihop med den växande förmågan att jämföra sig själv med andra.

Visa att du är öppen för alla frågor och berätta gärna hur du själv upplevde den här perioden. Kommentera inte utseende, varken hos barnet eller hos andra. Om du märker att ditt barn absolut inte vill prata med dig om de här sakerna kan du tipsa om att det finns andra att snacka med. Kanske en skolsköterska, fritidsledare eller släkting? Du kan också tipsa om sajter som umo.se och kpwebben.se där det finns bra kunskap om puberteten.

  • Hormonbalansen förändras och kan orsaka akne och fett hår
  • Rösten blir annorlunda
  • Humöret blir svängigare och kan skifta vansinnigt snabbt
  • Brösten växer
  • Hår dyker upp på nya ställen
  • Svetten kan lukta annorlunda

Det här händer runtomkring

När ditt barn växer, växer också världen. Om du som förälder har koll på vad som blir viktigt ökar oddsen för att du ska kunna hänga med i ditt barns känsloliv och kunna ställa rätt frågor.

Familjen är viktigast

Familjen är fortfarande oerhört central. Hur den än ser ut är den basen för barnets utveckling och trygghet. Ett fungerande familjeliv är en väldigt stark skyddsfaktor för ett psykiskt välmående i framtiden (läs mer om skyddsfaktorer i kapitel 1).

Skolan ställer högre krav

Mellanstadiet brukar betyda högre krav från skolans sida. Det kan vara fler läxor eller skriftliga prov. Det är snart dags för betyg, vilket oroar många barn redan när de börjar årskurs fyra. Med den ökande förmågan att se sig själv utifrån börjar barnet ofta också jämföra sig själv med klasskompisarna. Barnen i en klass brukar ha stenkoll på vem som är bäst på vad och hur man själv platsar i gruppen.

Kompisarna blir allt viktigare

I takt med att barnet blir mer självständigt blir det också mer angeläget att knyta relationer utanför familjen. Kompisarna blir därför allt viktigare. Relationerna med vännerna blir ofta också mer komplexa, just eftersom de tar större plats i livet.

Fritiden blir en större arena

Om barnet har ett fritidsintresse är det en viktig arena för dess identitetsutveckling. Att vara riktigt intresserad av (och kanske också bra på) något kan stärka självkänslan. Samtidigt brukar den yttre pressen nu öka även på det här området. Det blir kanske uttagningar till nivåindelade lag eller krav på att delta i fler träningar per vecka.

Mobbning och utanförskap kan öka

I den här åldern ökar tyvärr också risken att utsättas för mobbning eller hamna i utanförskap. De senaste tio åren har andelen 11-åriga flickor som säger att de blivit utsatta för mobbning blivit dubbelt så stor. 10 procent av tjejerna i åldersgruppen uppger att de blivit mobbade.

Det digitala livet växer

De flesta barn som växer upp nu har mer eller mindre från födseln befunnit sig även i en digital värld. För att kunna vara en närvarande förälder behöver du såklart också ta del av det de ser, hör och upplever här.

Vår tids barn skiljer oftast inte på den ”vanliga” och den digitala världen – det är en åtskillnad som äldre generationer gör. För dagens barn händer allt bara i livet; om det är på skolgården eller i chatten spelar mindre roll.

Den digitala världen kan ju dock bjuda på andra möjligheter, och i vissa fall utmaningar, än den ”vanliga” – och just därför är det så viktigt att du som förälder är delaktig också i den här delen av ditt barns liv. Att dela det som ditt barn upplever på de digitala plattformarna är en fantastisk chans till fler och öppna samtal. Så alldeles oavsett om ni ibland bråkar om skärmarnas vara eller icke vara – glöm aldrig att prata om sådant som barnet är med om i den digitala världen.

Ditt barn är experten

Eftersom många vuxna inte på samma sätt vuxit upp med sådant som sociala medier och digital kommunikation är det på det här området lite extra sant att barnet är experten. Prata med ditt barn om vad det brukar titta på, följer och gör. Att titta på några klipp eller avsnitt tillsammans kan dessutom vara extra bra då det finns en del information där som inte är anpassad efter barnets ålder (många tjänster har åldersgränser, men de är enkla att komma runt). Ju mer du som förälder vet, desto lättare är det att lyssna efter frågor som dyker upp hos ditt barn.

Prata gärna också om hur sociala medier fungerar. Barnet befinner sig ju nu i en utvecklingsfas där nyfikenheten på omvärlden växer. Det börjar att jämföra sig själv med andra och undrar hur det duger i olika sammanhang.

Även vi vuxna kan ha svårt att låta bli att känna oss pressade av hur lyckade och lyckliga alla verkar vara, trots att vi vet att det aldrig kan vara hela bilden. För barnet är det här ännu svårare att ta in. Så prata om det! Ta exempel ur ditt eget flöde och berätta hur du känner. Kanske kan ni tillsammans leta efter konton som ifrågasätter snäva normer och vidgar bilden av världen?

En annan anledning till att det är så viktigt att prata öppet om den digitala världen är att ditt barn alltid ska kunna känna att det kan komma till dig och berätta om något obehagligt hänt där. Alldeles för många barn är rädda för att föräldrarna ska bli arga och väljer istället att hålla tyst om sina upplevelser. Det kan skapa stor oro hos barnet.

Tre enkla saker att ha i tankarna

Var nyfiken och intresserad

Precis på samma sätt som du frågar om hur det var på träningen eller i skolan, fråga hur det var på nätet idag. Vad gjorde ditt barn, var det roligt, hände något speciellt, vilka är kompisarna där?

Håll dig uppdaterad

Fråga ditt barn – de är ju faktiskt experterna här. Vilka är de senaste tjänsterna, vad är det som gäller och vad har redan passerat bästföredatum? Följ barnets konton (om du får).

Var ett föredöme

Det här vet vi ju alla, men att sitta med näsan i mobilen bäddar inte för några härliga samtal. Det digitala kan vara ganska dominant även för oss vuxna, eller hur? Koppla ner ibland.