Om livsviktiga snack
Livsviktiga snack är ett initiativ av Suicide Zero, finansierat av bland andra Allmänna arvsfonden och Tim Bergling Foundation. Här på sajten finns tips, kunskap och praktiska övningar som ska inspirera dig som förälder eller annan viktig vuxen att prata mer om känslor med ditt barn. Den riktar sig främst till dig som har barn mellan 9 och 12 år, men kan givetvis läsas av alla.
Materialet är framtaget tillsammans med ledande barnpsykologer, psykiatriker, forskare och kuratorer. Livsviktiga snack finns också som en bok, som varje år skickas ut till alla hushåll där det bor en nioåring. Du kan beställa ett eget exemplar, eller ladda ner boken som pdf, här.
Det riktigt hemska först
Vi börjar med det hemska. Varje år försöker fler än 5 000 unga killar och tjejer att ta sina liv. Tre i veckan gör det. Faktum är att självmorden bland unga ökar något, medan de i många andra åldersgrupper ligger kvar på oförändrad nivå eller minskar.
Det är även så att det idag är större risk att en tonåring skadar sig själv än blir skadad av andra. Det kan handla om självskadebeteende som att skada sig själv fysiskt eller att använda droger eller sex för att göra sig själv illa.
Så nu till det ljusa
Att kunna prata om hur man mår och kunna uttrycka känslor hjälper en att kunna ta del av livets många nöjen. Forskningen visar väldigt tydligt att förmågan att kunna uttrycka hur man mår och känner, tillsammans med en god relation till en förälder eller annan närstående vuxen, är en av de viktigaste skyddsfaktorerna som finns i livet – faktiskt för allt från att hoppa av skolan till depression och självmord.
Så genom att lära våra barn att sätta ord på känslor och berätta för någon om hur de mår ger vi dem inte bara ett bra skydd. De och vi kommer förhoppningsvis också få det enklare och skapa närmare relationer längs vägen.
Snack som skyddar
I forskningen brukar man prata om skyddsfaktorer, det vill säga sådana som ger ditt barn skydd mot livets utmaningar. Man kan också uttrycka det som att skyddsfaktorerna stärker barnets motståndskraft, eller resiliens som det kallas med en psykologisk term, mot svårigheter längre fram i livet.
Hur gör man då?
Vi är ofta bra på att lära våra barn hur man borstar tänderna eller tar sig fram i trafiken – men inte lika bra på att träna på hur man pratar om känslor. Fast det egentligen är viktigare, i alla fall om man ser till olycksstatistiken. Ett exempel är att det är sju gånger vanligare med självmord än med dödsolyckor i trafiken.
Läs mer
