Läget:
Suicide Zeros kommunbarometer visar att många av landets kommuner saknar viktiga insatser för att förebygga självmord. 71 av landets 292 kommuner har tagit fram en suicidpreventiv handlingsplan, 123 kommuner har – efter påtryckningar – inlett detta arbete och 96 kommuner har ännu inte agerat eller svarat på vad de gör. På Suicide Zero-kartan kan du se om din kommun har en suicidpreventiv handlingsplan.

Läget:
I april 2022 lovade Moderaterna att se över sekretesslagstiftningen och införa en särskild lag med en tydlig skyldighet att göra bredare utredningar vid självmord. I oktober 2022 tillkom Tidöavtalet där Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna enades om att en så kallad ”haverikommission” ska tillsättas när en person dör i självmord. Ambitionen är att få till förutsättningar för bredare utredningar där bland annat ”socialtjänst, skola, polis och sjukvård ska göra en utredning om vad som hänt och vad som kan ha brustit. Läs vår senaste debattartikel: ”Skapa ett regelverk om utredningar vid självmord”

Läget:
I augusti 2020 gav regeringen i uppdrag till Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten att lämna in underlag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget görs i samarbete med 26 myndigheter och flera andra aktörer. Uppdraget redovisas till regeringen 1 september 2023.

Läget:
Sedan nedläggningen av hjälplinjen har Suicide Zero, tillsammans med flera andra organisationer, verkat för att få tillbaka denna samhällsviktiga funktion. Det är därför glädjande att Folkhälsomyndigheten i januari 2022 lämnade in ett beslutsunderlag till regeringen att bygga upp en ny nationell stödlinje.

Läget:
Självmord betraktas ofta som ett uteslutande psykiatriskt problem. Det stämmer inte. Tvärtom söker många självmordsnära patienter olika sorters vård en kort tid före dödsfallet. Hälso- och sjukvården missar idag att människor är självmordsbenägna; dels saknas den nödvändiga kunskapen, dels sköter varje enhet sitt och samverkan kring patienten saknas. Vi vill:

• Att samtlig personal som arbetar patientnära ska ha kunskaper kring hur man kan prata om självmord och självmordstankar och hur riskindivider för suicid identifieras. Det behöver finnas tillgång till psykoterapeutiskt skolad personal med inriktningar som kan bidra till en förändring gällande en patients självmordsrisk.
• Att patienten görs delaktig i den vård och behandling som behövs. Det ska finnas ett uttalat patientorienterat perspektiv som bygger på en allians mellan profession och patient.
• Att hälso- och sjukvården i samarbete med socialtjänsten stöder alla patienter som befinner sig i direkt risk med självhjälpsstrategier som en väg mot ett bättre mående.
• Att säkerhetsplaner upprättas tillsammans med patienten som är ett stöd vid en suicidal kris eller hotande kris, där patienten stegvis ringar in egna varningssignaler.
• Att närstående, och andra för personen viktiga personer, görs allierade och delaktiga i målet att förebygga självmord.
• Att i samarbete med till exempel socialtjänsten, äldreomsorgen eller elevhälsan i kommunerna se till att det finns ett socialt skyddsnät runt patienten utöver de som står patienten närmast, som fångar upp patienten i mellanrummen som uppstår i kontakten med vården och tiden däremellan.

Läget:
Forskningen som behövs för att utveckla kunskapsbasen och nya metoder inom suicidprevention är idag oansvarigt underprioriterad vad gäller resurser, jämfört med andra områden. Samtidigt används inte den kunskap som finns i tillräcklig utsträckning. Riksrevisionen (RIR 2021:26) bedömer att regeringen under lång tid inte har varit aktiv i styrningen av det suicidpreventiva arbetet.

Myndigheter behöver bli bättre på att ta fram verksamhetsanpassade, konkreta och tillgängliga kunskapsstöd och utveckla arbetet med att stödja och vägleda verksamheter i kommuner och regioner att arbeta aktivt med suicidpreventiva insatser. I väntan på denna utveckling fyller Suicide Zero och andra ideella organisationer en viktig roll.

Läget:
Till skillnad från Norge, Danmark och Finland saknas det en nationell styrning för hur skolorna i Sverige ska arbeta med frågor om psykisk hälsa. Här är det istället upp till varje skola hur de vill arbeta med detta. Tillsammans med Mind, Bris och Bergling Foundation arbetar vi för att får till en förändring. Vi gör det eftersom barn och unga själva pekar på att det är en viktig insats. Läs mer på For a better day-rapport och DN debatt.