Suicide Sero lyfter frågan, identifierar samhällsbrister och sprider kunskap. Vi fokuserar på att:

• lyfta fram samhällsproblemet suicid i media och visa hur självmorden kan förhindras, vi arbetar även för att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.
• öka kännedomen om självmord och hur det drabbar individer, familjer och samhället och belysa vad som måste göras för att minska tragedierna.
• skapa engagemang för samhällsproblemet suicid, vilket ger incitament till ökade resurser att satsa på suicidpreventivt arbete.

Vi informerar politiker om hur de kan bidra till att förhindra självmord genom enskilda möten eller föreläsningar för politiska partier eller kommunanställda. Kunskap är avgörande, för självmord omgärdas av okunskap, myter och tabu.

Utbildningen Våga Fråga

Vi håller utbildningar där vi går igenom fakta och myter om självmord, lär ut hur man identifierar varningstecken på när psykisk ohälsa kan uppstå och hur man kan stötta någon som mår dåligt. I utbildningarna får man som medmänniska lära sig att hålla motiverande samtal och vi ger konkreta råd på hur man lotsar rätt vid en akut situation. Vi kallar utbildningen Våga Fråga.

Sociala media och podcast

Genom podden podden Själmordsöverlevarna lyfter vi berättelser från personer som varit nära att ta sina liv men som överlevt och kan berätta om vad som hände. Även de närstående ger sin bild. Podden är som en slags händelseanalys, något vi vill att kommuner ska ansvara för men som ytterst få gör. Tanken är att förmedla hopp och visa att det ändå går att leva vidare.

Vi ökar allmänhetens kunskap om hur man kan minska och förebygga självmord. Det gör vi genom att regelbundet uppdatera våra sociala medier; Facebook, Instagram och LinkedIn skriva debattartiklar och genom att synas och höras i tv och radio.

Experter inom suicidpreventionsområdet

Vi arbetar för att nå ut med kunskaper från dagens forskning om hur självmord kan förhindras. Vi samarbetar med flera av landets ledande experter inom suicidpreventionsområdet, bland annat genom vårt expertråd. Vi samarbetar även med andra viktiga aktörer i samhället, som organisationerna Bris, SPES, Mind och SPIV. Vi föreläser också för psykiatrin och organisationer som arbetar för att förebygga psykisk ohälsa.

Vilka konkreta åtgärder krävs för att minska självmorden?

Suicidpreventivt arbete handlar om att vara konkret och peka på vad som ger bäst effekt för att nå målet. Vi har sammanställt en lista på åtgärder som bygger på erfarenhet och forskning och som vi vet skulle kunna minska självmorden radikalt. Detta lyfter vi ständigt i kontakter med politiker och andra beslutsfattare.

Alla regioner och kommuner måste ha en lokal handlingsplan för att minska självmorden

Eftersom riksdagen redan 2008 antog en nollvision för självmord finns inget som hindrar regioner och kommuner från att införa lokala nollvisioner. Därefter bör delmål sättas. Som att självmorden ska minska med 20 procent under fem år. För att nå målet måste det tillsättas eb budget och en samordnare måste driva handlingsplanen framåt.

Det gör hen bäst genom att bjuda in organisationer som på olika sätt kommer i kontakt med självmordsnära. Det kan vara blåljusmyndigheterna, psykiatrin, skolan, kyrkan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Suicide Zero med flera. Genom att tillsammans gå igenom vad var och en kan bidra med kan handlingsplanerna utvecklas och målen snabbare nås. Man bör titta på både fysiska åtgärder som gör det svårare att ta sitt liv samt förebyggande åtgärder i skolor, på arbetsplatser, i grannskap och i familjer. Polisen måste även ansvara för snabb statistik om var självmord och självmordsförsök inträffar. Detta så att man ska kunna följa upp suicidförsök och eventuella suicidkluster samt snabbt sätta in resurser som kristeam.

Skapa kriscenter i samtliga län

Varje län bör ha ett kriscenter med kristeam redo om ett självmord skulle inträffa. Teamet ska veta hur man effektivt stöttar efter ett självmord och även efter att en person försökt att ta sitt liv.

Kriscentret ska kunna utbilda skolpersonal i vilka varningstecken skolan bör uppmärksamma. Vidare bör teamet ha ordentlig koll på var suicid och suicidförsök inträffar i länet samt fungera som lokala experter i frågan. Läs mer i vår debattartikel i SvD: ”Kriscenter skulle kunna stoppa självmord”.

Inför kvalitetsregister för att följa upp vården av självmordsnära

Vården måste följa upp självmordsnära efter att de skrivits ut från sjukhus.

På samma sätt som det finns nationella kvalitetsregister för diabetes, stroke eller bröstcancer bör det finnas ett kvalitetsregister som följer upp vården av suicidala. Detta för att samla kunskap och kunna lära sig att arbeta förebyggande. Läs mer i vår debattartikel i Aftonbladet: Vården måste följa upp självmordsförsök.

Träna personal i att upptäcka varningssignaler

Personal inom till exempel skola, vård, socialtjänst, äldrevård, företag, myndigheter och kyrka behöver ha kunskap om vilka varningssignaler som man ska vara uppmärksam på. Läs vår debattartikel i Svenska Dagbladet: Flytta BUP till skolan – minska självmorden.

Man ska också veta hur man ska agera om tecken upptäcks. Läs mer om vår Våga Fråga-utbildning.

Genomför händelseanalyser efter suicid och suicidförsök

Haveriutredningar görs när någon dör i en trafikolycka – och bör också genomföras efter suicid. Se vår debattartikel i SvD: Barns självmord måste följas upp.

En oberoende “haverikommission” ska genomföra utredningen och en särskild utredning ska göras om det är ett barn som tagit sitt liv. Suicid ska alltså inte bara utredas i fall där någon haft kontakt med sjukvården och inte bara kring det som hänt inom sjukvården, som görs vid Lex Maria. Vi behöver lära oss mer om processen och omständigheterna kring det som leder till självmordet. Även vid självmordsförsök bör utredningar göras. Läs gemensam debattartikel från Suicide Zero och BRIS.

Lär av Miami-modellen i svenska skolor

I Miami har självmorden bland unga minskat med, vissa år, 100 procent. Detta har skett genom flera åtgärder. I de allmänna skolorna i Miami är riktlinjen en kurator med behandlarkompetens per 275-400 elever. Kuratorerna undervisar i livskunskap genom hela skoltiden. Detta leder till att eleverna lär sig lösa en del av livsproblemen själva. Dessutom lär de känna kuratorn och steget till att söka hjälp förenklas. All skolpersonal tränas vart tredje år i att se varningstecken på psykisk ohälsa. Misstänker någon att en elev mår dåligt kallas omedelbart på kuratorn som kan erbjuda individuella samtal eller gruppsamtal för barn med samma problematik.

Kort sagt agerar man i Miami som vår brandkår gör. Hittar man tidiga varningstecken sätter man in omedelbara åtgärder som följs upp och utvärderas. Detsamma kan vi göra i Sverige. Se inslaget från Miami nedan för inspiration.

Inför livskunskap i svenska skolor

Den psykiska hälsan hos unga försämras. Det visar rapporter från Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Elevhälsan är i dag underutvecklad i förhållande till behoven. Elevhälsan hinner inte förebygga som tänkt utan arbetar ofta akut, när det gått väldigt långt. Den nya skollagen lyfter fram behovet av en väl fungerande elevhälsa. Akademikerförbundet SSR rekommenderar en kurator per 300 elever.

Se även Nyhetsmorgons uppföljning 24 maj 2015