banner finger

Nyligen publicerat

"Många självmord skulle gå att förebygga"

  • 05 oktober 2017 |

stefan 2
Stefan Nilsson är riksdagsledamot för miljöpartiet. Han sitter även i Suicide Zeros styrelse.

Som riksdagsledamot har du självmord som ett av tre prioriterade områden, varför? 
- Det är en av mina prioriterade frågor, eftersom så många människor tar sitt liv, med ungefär samma antal personer, 1500, varje år. Väldigt många av dem, de flesta, skulle gå att förebygga och förhindra med bra åtgärder. Ett självmord påverkar så många människor och under lång tid framåt.

Du har lagt flera motioner om att förebygga självmord, vilka är de viktigaste du vill lyfta fram? 
- Den viktigaste är att ta fram en ny nationell plan för att förebygga självmord. Det behövs ett nytt program, som har specifika, mätbara, realistiska och tidsatta mål och åtgärder för hur självmorden ska minska inom olika demografiska grupper och runt om i landet. En annan är ett nationellt kvalitetsregister, där det följs upp vad som händer efter att suicidala personer lämnar sjukvården. Det skulle ge värdefull konkret kunskap om vilka typer av behandling som fungerar. En tredje är en lag mot att hetsa eller uppmana till självmord. Ytterligare en sak, som ligger på landstingspolitisk nivå är att införa kriscenter, där de som gjort självmordsförsök och alla anhöriga till någon som tagit sitt liv erbjuds hjälp.

Har du som riksdagsledamot påverkat suicidpreventionen?
- Ja, det tror jag. Regeringen satsar 35 miljoner per år till Folkhälsomyndigheten som har rollen att samordna det nationella arbetet och stödja kunskaputveckling inom suicidprevention. Inom ramen för den satsningen går 15 miljoner till verksamhetsbidrag till ideella organisationer till suicidprevention och förebygga psykisk ohälsa.

 Läs om Stefan Nilsson motioner till riksdagen här https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/nationellt-overvakningssystem-for-suicid_H5022105 

/Alfred Skogberg

Läs mer ...

Våga Fråga-promenad i Karlstad 7 oktober

  • 29 september 2017 |
vaga fraga promenad

7 oktober är World Mental Health Day och Suicide Zero uppmärksammar det genom en Våga Fråga-promenad i Mariebergsskogen i Karlstad mellan klockan 13-15. Vår volontär Marie Niljung är eldsjälen bakom satsningen.

Vad är en Våga Fråga-promenad?
- Det en promenad för alla! Vi hoppas många vill komma ut och ses, kanske ta med en vän man vet inte är på topp just nu. För de som vill kan man även gå en tipspromenad och förhoppningsvis lära sig lite mer om psykologiska olycksfall som jag tycker är det bästa ordet. En kupong till tipspromenaden kostar 50 kr. Att komma ut och röra sig är viktigt för alla men extra viktigt om man inte mår så bra psykiskt.
 
Vad är det vi ska våga fråga om för att må bättre?
- Vi ska fråga våra medmänniskor hur de mår och även våga fråga den svåra frågan Funderar du på att ta ditt liv?
 
Hur kom du på denna idé?
- Min vän Åse Trondsen tyckte vi skulle köra ett Mental Health Run i Karlstad men det var lite för mycket jobb med ett lopp. Vi kom tillsammans på att vi ville sänka tröskeln från lopp till att ha en promenad istället. Våga fråga- en stödkonsert för Suicide Zero har vi ju kört 2 år i Karlstad och fortsatte därför med det temat. Ingela Modin och Annika Billqvist är med och hjälper oss med denna dag. Jag kontaktade några av våra sponsorer till konserterna och har fått fina priser till tipspromenaden som vi tyckte var ett bra sätt att kunna sprida kunskap på.
 
Intresset för promenaden verkar vara stort, du har redan gjort intervjuer i media. Upplever du ett ökat intresse för dessa frågor?
Det är stor skillnad från när jag började mitt engagemang i Suicide Zero för 3 år sedan. Vi har bra kontakter med media, framförallt med P4 Radio Värmland, som är uppriktigt intresserade av frågan. Vi börjar äntligen bryta tystnaden.
 
Var anmäler man sig om man vill vara med?
Ingen föranmälan! Det är bara att komma till Mariebergsskogen mellan kl 13-15 på lördag, gå en promenad, gå tipspromenaden, köpa ett armband eller våra goda karameller, snacka med oss, bli medlem, bli månadsgivare eller ta en kaffe i Kyrkans Ungdomsbuss.
 
/Caroline Meyer Lagersparre, Suicide Zero
 

Bli månadsgivare här så bidrar du till att Suicide Zeros arbete med att radikalt minska självmorden:
http://sz.kommed.se/cust/sz/signature.php

Läs mer ...

Allsång i Emmaboda den 21 oktober

  • 29 september 2017 |

pastedImage 1
Odd Hagel heter eldsjälen och musikern som bestämt sig för att hålla allsång på Folkets hus i Emmaboda och skänka alla intäkter till Suicide Zero.

- Jag hoppas så klart på en riktigt stor uppslutning den 21 oktober, säger han.

Hur kom du på idén att göra en allsångskväll till förmån för Suicide Zero?
- Jag hade funderat ett tag på att göra något till förmån för psykisk ohälsa. En konsert eller en allsångskväll. I somras när jag tatuerade mig hos Anna Franksson i Emmaboda kom vi att prata om detta och hon berättade då om Suicide Zero som hon hade stöttat innan. Jag läste på och tog kontakt med Suicide Zero och frågade om det var okey att köra en allsång och de tyckte det var en kanonidé!

Musik och sång beskrivs ju av många som väldigt läkande. Du är ju själv sångare, håller du med om detta?
- Vare sig du spelar eller lyssnar så har musiken en förmåga att beröra känslor och kan nog ha en helande effekt.

Har du själv erfarenhet av psykisk ohälsa eller suicid?
- Jag träffar mycket folk och ibland människor som mår dåligt. Det gör ont att se. Första gången jag hörde om självmord var när jag gick i sjuan och en kille i åttan hade begått självmord. Killen var en glad och väldigt humoristisk person som jag pratade med då och då. Han kom inte från samma ort men jag minns chocken och att jag inte begrep varför. Men visade det sig att han inte hade det lätt hemma och dessutom var mobbad. Jag minns att jag tyckte det var så otroligt onödigt. När man som jag för det mesta bott i små orter har man alltid ett ansikte på en person som tagit sitt liv och det smärtar varje gång man hör om en tragedi.

Tanken är det blir lite som Allsång på Skansen fast i Emmaboda – vilka artister kommer att medverka?
- Förutom jag själv så leder min fru Diana Idensjö-Hagel allsången. Medverkar gör även Tanja Ojaniemi, Lennart Palm, Dennis Gill och Higgins Blues Band. Eventuellt tillkommer ytterligare någon artist.

Det är valfritt inträde men du kommer även att starta en insamling för Suicide Zero, vad har du för mål med insamlingen?
- Insamlingen sker under själva allsången och det vi får ihop då skickar vi raka vägen till Suicide Zero. Men redan nu säljer vi armband. Målet är att få in så mycket pengar som möjligt men jag vill inte sätta en summa utan hoppas på det bästa!

Har du själv någon allsångsfavorit?
- Nej, inte direkt. Alla låtar som folk kan sjunga med i funkar bra.

Caroline Meyer Lagersparre, Suicide Zero

Läs mer ...

Kortspelare vill förebygga självmord

  • 29 september 2017 |
Nyhetsinlägg tre killar
 Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Ungefär så resonerar Patrik Fridland som tillsammans med vänner från Malmö Kortspelsförening bestämt sig för att skänka intäkterna från en tävling till Suicide Zero.  

- Vi har många som mår dåligt i vår krets och oftast är det ingen som märker något. Så detta är vårt sätt att visa att vi bryr oss och vårt sätt att försöka göra något åt det, säger Patrik Fridland. 

Vad är anledningen till att ni väljer att skänka pengarna till just Suicide Zero?
- Vi gick först ut på Facebook och frågade våra vänner vad de tyckte. Sedan hade vi en diskussion inom gruppen som står bakom arrangemanget och vi kom snabbt fram till att det ni gör betyder extra mycket för oss eftersom vi har många som mår dåligt i vår krets och oftast är det ingen som märker något. Så detta är vårt sätt att visa att vi bryr oss och vårt sätt att försöka göra något åt det, säger Patrik Fridland. 

Du säger att många spelare mår dåligt, varför är det så tror du?
Vi har inte gjort några undersökningar på detta. Men från våra egna erfarenhet och upplevelser kan spel, digitala såsom analoga, fungera som en flykt från verkligheten. Det är ett enkelt sätt att tillfälligt glömma sin ångest. Problemet där är att man lätt fastnar i "flykten". Där du kan släppa det som trycker ner dig men ofta leder det till att du släpper studierna, sjukskriver dig på jobbet och blir mindre socialt aktiv med mera, vilket i sin tur gör att du mår ännu sämre. Det blir en ond spiral som kan vara svår att ta sig ur. Vi försöker uppmärksamma och stötta varandra i vårt lokala community om vi märker av sådana mönster hos våra vänner. Vår målsättning är att kunna göra ännu mer för de som mår dåligt i våra kretsar.

Har ni satt något mål med insamlingen?  
- Minst 5 000 kr vill vi dra in. Sedan ser vi det också som en vinst att vi lyfter frågan och får upp folks ögon för er organisation och för frågan om länken mellan depression och självmord. Vi vill att folk ska våga prata om det, många lider i det tysta. 

Vad hoppas ni att Suicide Zero ska använda pengarna till?  
- Vi hoppas på att detta ska kunna stärka er organisation och gör er ännu bättre hörda. Vi hoppas bland annat på att ni ska kunna använda delar av pengarna för att göra reklam och sprida er närvaro inom “spel/nörd-kulturen” där vi sorgligt nog känner till ett stort behov av organisationer som Suicide Zero. 

Här finns info om eventet Ixalan Magic the Gathering Charity Tournament lördag 7 oktober. Tävlingen äger rum från kl. 12.00 i Spelens Hus, Nobelvägen 145a och streamas live på Twitch.
https://www.facebook.com/MalmoKortspelsforening/

Caroline Meyer Lagersparre. Suicide Zero

 

Läs mer ...

Karin Boyes minneslopp följs upp

  • 26 september 2017 |

Johanna Ginstmark

Den 6 mars 2001 vändes Johanna Ginstmarks värld upp och ner för att aldrig bli densamma. Hon var 21 år gammal när hennes far tog sitt liv. I familjen var det självklart att prata öppet om det som hänt. Men utanför fanns tystanden. För Johanna kom det därför att bli livsviktigt att belysa problematiken kring självmord. Nu på lördag den 30 september har hon och hennes syster samlat vänner och bekanta för att springa, jogga eller gå i Hagaparken i Stockholm, till stöd för Suicide Zero. Alla är välkomna.

Hur kom det sig att du engagerade dig i ett lopp för Suicide Zero?
- Jag har faktiskt aldrig tidigare engagerat mig i frågan, men när jag på Facebook fick syn på Karin Boyes minneslopp som ägde rum i Alingsås kände jag att det var dags. Nu har lagom mycket tid gått. Men jag kunde inte åka dit just den dagen. Då skrev jag till Håkan Wester som arrangerade loppet och han tipsade mig om att vara förlöpare och anordna ett eget stödevent om jag ville. Jag nämnde det för min lillasyster som bor i Skåne och vi bestämde oss för att tillsammans bjuda in våra vänner. Men nu hoppas vi såklart att många fler kommer!

Vad är bra att veta för de som funderar på att komma dit?
- Eventet på lördag är ju väldigt informellt. Ingen sträcka, ingen tidtagning, men alla som vill får sluta upp. Det ska bara vara enkelt att göra det ihop. Så alla är välkomna. Vi träffas kl. 10.00 vid Koppartälten i Hagaparken.

Din far tog sitt liv, vad är ditt viktigaste budskap till alla som undrar hur man ska bete sig om någon i ens omgivning drabbas av suicid?
- Den största fienden för psykisk ohälsa och självmord är tystnad och dess största vän är medmänsklighet och kärlek. Många vet sällan vad de ska säga när någon lider av psykisk ohälsa eller har en anhörig som har dött i suicid. Saken är den att det inte behövs så många ord, inte heller några råd eller försök till lösningar. Det  som behövs är närvaro, handlingar av kärlek och att finnas till.

Du jobbar till vardags som manusförfattare till serier som Hassel och Halvvägs till Himlen och dessutom driver du podcasten ”Framgångar och Motgångar”. På vilket sätt använder du dig av dina erfarenheter i ditt arbete?
- Syftet med min podcast är att öppna upp film- och tv-branschen genom att prata om det som är svårt och jobbigt, men framförallt handlar den om vad man kan lära sig av motgångar. På grund av min egen erfarenhet har jag ett starkt behov av att visa att det finns fler än en utväg ur det där mörka, att det alltid finns fler dörrar att öppna.

Har du satt något mål med loppet?
- Bara att få folk att medverka. Vi går in i hösten nu, en tid då säsongsdepressioner kan slå till och det är ännu viktigare att prata om hur vi mår. Mitt mål är bara att prata mer om problemet, sen vet ju jag att jag vill fortsätta att stötta Suicide Zero. 

Anmälan gör man på Karin Boyes minneslopps hemsida eller via nedanstående länk. Anmälningsavgiften på 50:- går till Suicide Zeros verksamhet.  

https://www.mittlopp.se/Anmalan/XTDJBTFJDAVBAEQQUH

Caroline Meyer Lagersparre, Suicide Zero

 

Läs mer ...

Gröna karamellstrutar för Suicide Zero

  • 20 september 2017 |

linus

Det finns många som vill bidra till att självmorden ska minska. Till exempel Linus Westerberg, ägare till godisfabriken Råsnäs konfektyrer i Timmernabben. Sedan i somras producerar han gröna karamellstrutar till förmån för Suicide Zero.   

Varifrån kom idén att göra karameller för Suicide Zero?
- Idén kom från Maria Pedersen som är aktiv i Suicide Zero. Hon hade cyklat i Gränna och fått idén. Eftersom hon bor i Timmernabben så frågade hon oss om vi ville sälja våra gröna äppelkarameller i strutar med Suicide Zeros logga, där en del av priset går till Suicide Zero. Jag tyckte det var en lysande idé. 

Vad har du fått för reaktioner?
- Reaktionerna har varit strålande. Efter att Suicide Zero lade ut våra produktionsfilmer på Instagram så började strutarna efterfrågas. Kunderna reagerar också på att man gör en god sak.

Hur kom det sig att du ville samarbeta med just Suicide Zero?
- När möjligheten kom genom Maria Pedersen var det bara självklart. Det känns bra med ett samarbete där min verksamhet kan vara med att bidra till en så viktig sak.  

 Maria och Linus

 Vad hoppas du att karamellerna ska bidra med?
- Jag hoppas att fler uppmärksammar Suicide Zero för att få information om psykisk ohälsa och lära sig mer om hur vi alla kan bidra för att minska självmorden.  

Vad har du för mål med försäljningen?
- Vi har startat en insamling på suicidezero.se där vi har satt ett mål på 25 000 kr. Så mitt mål är att vi ska nå dit. 

Vad gör du till vardags på ditt jobb?
- Jag tillverkar och säljer konfektyrer. Jobbet är väldigt varierande beroende på vilken säsong vi är i. Nu har vi precis lämnat sommaren som är vår högsäsong. Då tillverkar vi mycket brända mandlar men även mycket hårda karameller och klubbor. Nu är det lite lugnare men snart börjar förberedelserna för julen. Julen är också stor men då med mer fokus på brända mandlar och chokladsortimentet.  

Vill du köpa karamellerna och samtidigt bidra till Suicide Zeros verksamhet? Klicka här för att göra din beställning. 
 
Caroline Meyer Lagersparre, Suicide Zero
 
Läs mer ...

Säljer foton för Suicide Zero / Viktigt att män vågar prata

  • 21 augusti 2017 |

fotograf
När Jonatan Stålhös fick bilder över från en utställning ville han göra något bra av det. Och eftersom framförallt många män i hans omgivning var drabbade av psykisk ohälsa blev Suicide Zero ett enkelt val.

Jonatan Stålhös jobbar som fotograf i Umeå. Efter att han gjort en bildserie och utställning om gatuvyer fick han en idé om att sälja några av sina fotografier och skänka pengarna till Suicide Zero. Gensvaret var enormt, från fredag till måndag var fotona slutsålda och han hade fått ihop strax under sex tusen kronor.
—En tjej hörde till och med av sig efter att bilderna var sålda och frågade om jag hade någon annan bild att sälja, så kunde pengarna få gå till Suicide Zero i alla fall, säger han.

Undermedvetet tror han att han valde just Suicide Zero eftersom årsdagen närmade sig för en nära väns dödsdag. En klasskompis som tog livet av sig under studietiden på Mittuniversitetet. En annan vän berättade att han började få panikångestattacker och skulle söka hjälp för det och under våren hade en tredje vän gått in i väggen och blivit sjukskriven.
—Det var som ett tema av psykisk ohälsa, och så tycker jag att Suicide Zero gör bra grejer, säger Jonatan.

Det var på sommaren innan sista året på bildjournalistutbildningen som hans klasskompis tog livet av sig. Ingen i klassen anade att han mådde dåligt och tiden efter berättar Jonatan att de i klassen passade upp på varandra och pratade mycket.
—Efter det var så mycket chock, att försöka förstå. Alla i klassen var väldigt eniga om att det behövs ett klimat där man kan vara mer öppen om hur man mår psykiskt likaväl som fysiskt, säger han.
Ett öppet klimat tror han behövs i samhället överlag, en plats där det är ok att prata om hur man mår, framförallt för män. Bland hans egna vänner har han imponerats av hur öppna och ärliga de har varit med sitt mående. Att de självmant berättat att de mått dåligt och behöver hjälp. Det har inte varit något han har behövt dra ur de för att få veta.

fotograf2
Jonatan tror att en ökad jämställdhet och feminism kan vara en väg in till känslorna. Han menar att feminismen har ett element av att uppmärksamma och ifrågasätta machokulturen som många män kan behöva ta till sig.
—När jag frågar min pappa tycker han att killar kan prata om mer idag än vad han kunde, men det är fortfarande svårt att prata om sånt man inte är van vid. Vi måste fortsätta uppmana män att våga öppna upp, våga prata om när man mår dåligt. Att våga prata om känslor överlag.

Att han har sålt sina foton ser han själv som en kul grej, en punktinsats för att göra något bra. Om många gör små sådana grejer tror han att det är möjligt att få till en förändring.
—Jag tror starkt på att vi människor mår bra av att göra osjälviska saker emellanåt. Och människor vill göra bra grejer, bara det är enkelt för dem att göra det.

Emma Thorell Stårsta

Läs mer ...

”Vi har fått för oss att vi måste gå till specialister när vi många gånger behöver medmänniskor”

  • 27 juli 2017 |

Ing Marie2
Suicide Zeros generalsekreterare fick under Almedalsveckan ett samtal med Ing-Marie Wieselgren, psykiater och nationell samordnare för psykiatrifrågor vid SKL.

Självmorden kommer inte att minska de närmaste åren. Personalbristen är akut inom psykiatrin men medmänskligt stöd kan rädda liv. Ing-Marie Wieselgren är psykiater och nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Landsting. I ett samtal med Suicide Zeros generalsekreterare Alfred Skogberg berättar hon om hur arbetet med att förebygga självmord kan gå framåt.

Ing-Marie, du säger att arbetet med att förebygga självmord går både framåt och bakåt, vad är det som händer?
- Behoven av psykiatrisk hjälp, det vill säga både första linjen och specialistvård efterfrågas väsentligt mycket mer nu än tidigare. Samtidigt har vi stora pensionsavgångar och det är svårt att behålla folk vilket leder till personalbrist. Det gäller psykiatrin så väl som socialtjänsten och elevhälsan. Det gör att man, även om man har pengar, inte kan bygga upp verksamheterna. Väntetiderna ökar tyvärr och trots utbyggnaden av första linjen ser inte BUP någon avlastning, vilket var tanken. Då ställer sig vissa frågan om det är så att vi skapar ett behov, men det tror ju inte jag. Behoven är i högsta grad reella och när jag talar med ungdomar idag säger de att man bara får hjälp om man har strypmärken på halsen. Detta är så klart drastiskt men det betyder att man måste kunna visa fysiska tecken på att man mår dåligt, något som jag även hör från föräldrar. Sen har det ju även att göra med situationen med asylsökande och nyanlända. Vi fick 2015 en ökning av killar i 16-17-årsåldern vilket ökade befolkningen i de grupperna med ca 10 procent. Det var 35 000 som kom, 10 000 i varje årskull. Många av dessa behövde psykiatrisk hjälp och redan innan låg vi på gränsen till överbelastning

Så vad är då lösningen?
- Dels behöver vi öka grundutbildningarna. Vi behöver fler psykologer, sjuksköterskor och läkare.

Finns det någon uppskattning på hur många psykologer, psykiatriker, kuratorer som behövs?
- Nej, ingen har siffor på det.

Men det låter som att det är en reell kris du talar om?
- Ja, den utbildningstakt vi haft nu håller knappt jämna steg med pensionsavgångarna och i och med att vi ser ett ökat behov kan vi direkt se att det inte går ihop.

Och med tanke på detta, vad tror du om möjligheterna att minska självmorden framöver?
- Ja, det är ju då jag blir orolig. Vi vet ju att en stor del av självmorden har en psykiatrisk bakgrund. Men sen måste vi även se till att insatserna verkligen har effekt. Vi måste se till att vi får resultat, att det är rätt saker vi gör. Att vi har metoder som fungerar och hela tiden utvärderas.

Du träffar många från regeringen, vad säger du till dem och vad får du för gehör?
- De tycker att de har gjort stora satsningar.

Men det tycker inte du?
- Om man exepelvis gjort stora satsningar på en elev men som trots hjälpen fortfarande inte klarar skolan, visar det ju att satsningen inte är tillräcklig. Tittar man internationellt där det fungerat visar det att man måste göra de stora satsningarna på personer med lindriga tillstånd, de som alltså kommer till primärvården. Det gäller att hitta problemen så tidigt som möjligt och sätta in resurser då. Där finns den samhällsekonomiskt stora vinsten eftersom det är stora volymer. Rent mänskligt skulle säkert många tillfriskna själva; depression och ångest går ofta över även om det tar längre tid utan hjälp. Det finns dock alltid en risk att man till slut mår så dåligt att man slutligen tar sitt liv.

Men med anledning av de du nu säger, vad blir din slutsats kring hur det kommer att se ut om ett, tre och fem år?
- Jag tror inte att talen kommer att sjunka, vi kommer att få ökade självmordstal. Det är så många självmordsförsök bland de asylsökande idag så det kommer att påverka talen. Det är den ena delen, den andra gäller de äldre. Vi får fler äldre, vi håller människor vid liv kroppsligt men vi tar inte hand om deras psykiska hälsa. Det gör att allt fler inte kommer att orka med livet.

Du var med när jag presenterade vår Våga Fråga-utbildning, den riktar sig ju till allmänheten och när du säger att vården inte mäktar med då tänker jag att vi ändå har medmänniskor som en resurs för att se varningstecken tidigt och stötta. Vad tänker du om det?
- Jag är helt övertygad om att vi måste jobba på alla nivåer samtidigt och vi måste våga prata om sådant som är jobbigt. Livsfrågor är ju inte psykiatriskt, vi har fått för oss att vi måste gå till specialister när vi många gånger behöver medmänniskor.

Det låter som att det skulle behövas siffror på hur många i de olika personalgrupperna som behövs? Det krävs utredningar för detta så att politikerna förstår vad som måste göras på tre års sikt, fem års sikt och så vidare.
- Det behövs dels stora statliga satsningar, men sedan behövs det stora satsningar i varje landsting. SKL måste ta ett mycket större ansvar att stödja utveckling lokalt. Kommunerna måste se till att elevhälsan fungerar och veta hur många ungdomar som inte går ut gymnasiet eftersom de är i riskzonen på olika sätt. På samma sätt måste landstingen se till att man har resurser så att det räcker, att man ser att psykiatrin är lika viktig som hjärtsjukvården, men det sker inte idag. Här ser jag att vi ytterligare skulle kunna hjälpas åt att lyfta detta i de olika landstingsledningarna. Det räcker inte att staten skickar in pengar om pengarna inte går till psykiatrin eller till primärvårdens del med psykosociala team. Jag får ofta medhåll från folk i verksamheten och från politiker, så fokus bör ligga på att synliggöra detta för landstingsledningarna. Här är självklart personalpolitiken jätteviktig. Sjukskrivningarna hos personal inom psykiatrin och primärvården, som för närvarande är höga, måste hållas nere genom förebyggande insatser.

Var kan man börja åtgärda detta?
- Jag tänker att det i skolan måste finnas lättillgängliga insatser i elevhälsan. Men i skollagen står det idag att elevhälsan inte ska behandla utan vara främjande och inte göra individinsatser. I undersökningar som SKL gjort ser vi dock att mer än 50 procent av elevhälsans resurser går till individinsatser idag. Skolverket och utbildningsdepartementet vill ju att elevhälsan fortsatt ska vara främjande så här finns ett problem. SKL tillsammans med professionsföreningarna tar just nu fram en handbok för elevhälsan och då har vi bett alla skolledare om deras handlingsprogram. Vi ser att det finns mycket skrivet kring den fysiska hälsan men väldigt lite om den psykiska hälsan och nästan inget alls om vad man konkret gör i främjandearbetet. Vi kommer nu genomföra ett antal pilotprojekt där elevhälsan får härbergera första linjen så att socialtjänst och hälso- och sjukvård inkluderas. Vi gör en förstudie i höst och har anställt en person som arbetar i första linjen i Skåne och ska genomföra dessa försök i skolor i Skåne, Jönköping och Dalarna. Detta pilotprojekt görs med den befintliga lagstiftningen där vi ska stödja elevhälsan att göra främjande insatser och där Folkhälsomyndigheten följer upp den främjande delen.

Men skulle det vara en stor vinst om lagen förändrades?
- Ja, men jag tänker att om vi kan visa att detta fungerar så kan man hävda att det behövs en samordnande lag. För det är ju fel att elevhälsan idag ligger under rektorn. Elevhälsan kan vara helt utlokaliserad. Idag bestämmer rektorn som kanske inte har kunskap medicinskt över huvud taget vad elevhälsan ska göra.

- Jag skulle i elevhälsan mer vilja se psykosociala team där behoven styr sammansättningen av teamet. Skolan skulle säkert många gånger kunna ha nytta av exempelvis en arbetsterapeut när det handlar om olika anpassning. Jag tror på en samlad lag för barn- och ungdomshälsa, från mammas mage hela vägen upp till 24 år. Den skulle ha i uppdrag att vara elevhälsa och ungdomsmottagning så att man rymmer alla dessa inom samma verksamhet. Vi kommer då ifrån sekretessproblem och kan följa upp hela verksamheten. Framför allt skulle man få bort en del av övergångarna och glappen som finns nu. Idag har vi hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och skolagen och de stämmer inte ihop. Utbildningsdepartementet har just tillsatt en utredning för att se över elevhälsan men jag tycker det är synd att man inte tar ett samlat grepp och tar med även socialtjänst, hälso- och sjukvård. Risken är att man bara förändrar i ett stuprör.

Kan du sammanfatta det viktigaste vi talat om?
- Behov av insatser för psykisk ohälsa är ett verkligt problem och behoven kommer att vara stora framöver. Ska vi påverka suicidfrekvensen måste vi ha tillräckligt med personal med rätt kompetenser och en arbetssituation som ger de resultat man vill ha. Jag anser att denna problematik inte tas på allvar. Man säger att man prioriterar psykisk hälsa men jag ser det inte.

Vad skulle behöva ske för att man faktiskt skulle prioritera psykisk hälsa?
- Vi måste ha en infrastruktur för att dela kunskap och samordna inom kommuner och landsting.

Nedskrivet av Caroline Meyer Lagersparre, kommunikatör på Suicide Zero

Läs mer ...

Om oss

Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden.
Vi vill med den ideella organisationens kraft

  • öka kunskapen och bilda opinion kring samhällsproblemet suicid.
  • lyfta fram nytänkande och konkreta
    lösningar för att rädda liv
  • minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

My newsdesk - Suicide Zero
Så gör vi skillnad

Ge en gåva

90konto

swisha suicidezero

sms

Kontakt

Kontakta oss

Suicide Zero,
    Travbanan 57, 147 34 Tumba