Den som lider av psykisk ohälsa kan bli extra hjälpt av personer som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. I Sverige kallas det för Peer support och står för professionell egenerfaren resurs.
– Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som är återhämtade bidrar med hopp om möjlig återhämtning och inkludering i samhället. Peer support bidrar också till en förändrad vårdkultur och ett förbättrat bemötande för patienter, säger Sonny Wåhlstedt som är regional samordnare för Peer support och ledamot i Suicide Zeros styrelse.
Projektet med Peer support i Sverige började med ett besök i Holland 2011 där Sonny Wåhlstedt intervjuade en anställd peer supporter.
– Hon berättade om den normalisering av ohälsan som skedde i mötet mellan den med egen erfarenhet och den som sökt vård. Det ledde till bättre behandlingsföljsamhet och ökat hopp hos patienten. I länder som vi besökt där utvecklingen pågått längre har vi bara mötts av positiva reaktioner från personal, anhöriga, patienter, forskning och peer supportrar.
– Det kan handla om stöd i vardagen, som att genomföra möten med vård, myndigheter, stödjande samtal, olika aktiviteter på avdelning som musikgrupper, gemensam tidningsläsning, promenader, ångesthantering och att följa med till olika självhjälpsgrupper.
– Arbetsplatserna skiftar från psykiatrisk sluten- och öppenvård, beroendevård, och olika socialpsykiatriska verksamheter i kommuner som aktivitetscenter, boenden, boendestöd, arbetsmarknadsstöd och så vidare.
– Fördelarna är ett minskat stigma, större tro på sig själv, utökade sociala nätverk och aktiviteter, hopp om framtiden och återhämtning.
– Det bidrar till en förändrad vårdkultur med nya arbetssätt och förändrat språkbruk. I utvärderingar berättar personal att de blivit medvetna om hur de pratar om patienter på ett nytt, mindre stigmatiserat sätt med peer support i teamet. De får en förbättrad syn på möjlig återhämtning och förbättrade attityder gentemot patienter. Det finns också utvärderingar som visar på kortare vårdtider och färre inläggningar.
– De får möjlighet att på ett systematiskt sätt använda sina oerhört viktiga kunskaper om återhämtning till att förändra och förbättra vården samt stödja patienter till snabbare återhämtning.
– Från 2011 har jag och en kollega gjort resor till verksamheter i England och Nya Zeeland där vi studerat peer support inom rättspsykiatrisk verksamhet, sluten- och öppenpsykiatrisk vård, barn- och ungdomspsykiatrisk vård (BUP), socialpsykiatriska verksamheter och beroendevård.
– Detta ledde fram till metodhandboken ”Riktlinjer för utbildning, implementering och anställning inom peer support” som vi publicerade 2016. Vi tog fram tre utbildningar för peer supportrar, personal i verksamheterna och den lokala brukarrörelsen. Samma år utbildade och anställde vi de första peer supportrarna.
– Själverfarna från brukarrörelsen har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och kris som ingen akademisk utbildning kan jämföra sig med vad gäller djupast förståelse av stigma, normalisering, återhämtningsförutsättningar, trösklar för återhämtning med mera.
– Fördelen är att det ytterligare förstärker den positiva speglingseffekten av att återhämtning är möjlig oavsett grad av ohälsa och att personal också direkt kan se denna utveckling. Personalen ser vanligtvis patienter när de mår som sämst och får alltför sällan möjlighet att ta del av patientens återhämtning och utveckling efter avslutad vårdkontakt.
– Goda, med en nuvarande snabb utveckling av implementering inom psykiatri och socialpsykiatri.
Skribent: Åsa Sohlgren
NSPH - Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa är en samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Inom projektet PEER Support utvecklade NSPH förutsättningarna för professionella kamratstödjare som en ny yrkesroll inom svensk sjuk- och hälsovård.
Här kan du läsa mer om Peer support och få kontaktuppgift till Sonny Wåhlstedt och hans kollegor
Ingalill Ahnland, PEER Supporter: "– Jag har ett inifrånperspektiv som går ut på att jag vet vad det innebär att vara i den situation som de människor jag hjälper befinner sig i. Och då talar jag inte bara om den psykiska ohälsan utan framför allt om att jag förstår hur utanförskap, stigmatisering och ekonomisk utsatthet känns."
Lasse Alfredsson, psykiatriinriktad verksamhetsutvecklare: "– Jag märker när jag pratar med kollegorna som arbetar med peer supportrarna hur beteendet har förändrats – det händer något i personalgruppen som är väldigt positivt. Numera vågar man berätta om sina egna erfarenheter av ohälsa."