När någon försökt ta sitt liv

herman-holm-december-2018
Under behandlingsmodellen ASSIP får patienten berätta om sina problem, vad som fått dem att försöka ta sitt liv, säger överläkaren Herman Holm.
När någon försökt ta sitt liv
2018-12-18

Personer som har överlevt ett suicidförsök löper förhöjd risk att göra nya försök, speciellt under de första åren. I Schweiz har forskare tagit fram en behandlingsmodell som heter ASSIP och som dramatiskt minskat antalet återfall där den testats. Nu utbildas sex terapeuter i Sverige.

— I ASSIP är personens berättelse det centrala. Det vanliga är annars att i första hand leta efter en sjukdomsdiagnos genom att ställa frågor om symtom som sömn för att hitta rätt mediciner. Här får patienten berätta om sina problem, vad som fått dem att försöka ta sitt liv, säger överläkaren Herman Holm.

ASSIP är en förkortning av Attempted Suicide Short Intervention Program och är ett sätt att följa upp självmordsöverlevare med samtal där personens egen berättelse står i fokus. Psykiatern Konrad Michel och psykologen och forskaren Anja Gysin-Maillart, står bakom programmet. I Schweiz finns en studie av ASSIP. Det schweiziska teamet satte ihop två grupper med vardera 60 patienter som tidigare utfört självmordsförsök. Den ena gruppen fick vanliga utvärderingssamtal och den andra gruppen behandlades utifrån ASSIP. De som fick ASSIP hade en 80 procentig minskning av nya suicidförsök under två års tid.

Den som överlevt ett självmordsförsök får tre till fyra sessioner med en ASSIP-terapeut. Den första sessionen videofilmas och analyseras vid nästa tillfälle. Sessionerna resulterar bland annat i skrivna långtidsmål, individuella varningstecken och säkerhetsstrategier. Detta sammanfattas på ett blad. Därefter håller terapeuten brevkontakt med patienten under två år. ASSIP ska inte vara den enda behandling som patienten får utan ska ses som ett komplement.

Herman Holm arbetar som överläkare i Malmö och har varit intresserad av suicidproblematiken hela sitt yrkesliv och han har fastnat för ASSIP.

— I ASSIP är det fokus på personen och personens berättelse. Vad är det som gör att hen har försökt att ta sitt liv? Vad var de utlösande faktorerna och vad är det som ligger bakom? I regel är det en stark psykisk smärta eller en livsproblematik som vi behöver fokusera på. Det är viktigt att vi inte kliver rakt in och frågar om en massa symtom och diagnoser. Det kan man göra men inte till att börja med, säger han.

Den största fördelen med ASSIP är enligt Herman Holm att man byter fokus från ett diagnostiserande medicinskt fokus till ett problemorienterat fokus. Det kan vara viktigt att diagnostisera en psykossjukdom eller en depression men i ASSIP sätter man problemorienteringen i förgrunden.

— Många vittnar om att de söker hjälp när de är suicidnära och möts av frågor, formulär och suicidskattningsskalor. “Dina svar visar att du lider av en depression, ta de här tabletterna kanske det blir lite bättre.” Det kanske det blir men det löser inte den smärta och problematik som fört mig till dig just nu. I ASSIP betraktas suicidtankar och försök inte i första hand som tecken på en underliggande sjukdom utan som ett desperat försök att lösa ett problem. Vi försöker få tag i det som problemet handlar om och utgår från patientens tankar om sig själv eller sin problematik.

ASSIP är utformat för personer som gjort ett självmordsförsök men det kan användas även för personer som är suicidnära.

— Jag möter ganska ofta patienter som är suicidnära och då brukar jag konsekvent säga: ”berätta för mig om vad du brottas med, vad är ditt bekymmer?” och: ”Hur kan du och jag göra en plan för hur vi ska hantera känslorna och impulsen?” Det handlar om att sätta sig bredvid patienten istället för att ställa en massa frågor. Det handlar om att möta patienten, säger Herman Holm.

Enligt Herman Holm behövs det ganska stora förändringar i hur man följer upp personer som försökt ta sitt liv och hur man behandlar suicidnära personer.

— Om man enbart uppfattar patienten som psykiskt sjuk leder det som regel till medicinering och ibland till sjukhusvård. Om man funderar med den suicidnära finns många olika lösningar att resonera kring.

Åsa Westrin är professor och har forskat inom suicidprevention i många år. Hon vill få till omfattande forskning där ASSIP jämförs med den vård som sätts in i dag. Hon berättar att det inte finns tillräckligt mycket forskning på ASSIP för att effekten ska anses ha evidens, det vill säga att den bevisligen har effekt.

— Hela världen vill veta vad vi ska göra för att behandla patienter som gjort självmordsförsök. Detta är verkligen forskningsfronten nu, det finns en internationell efterfrågan på en sådan studie, säger hon.

Sedan årsskiftet 2017 samordnar hon en utbildning i ASSIP för sex terapeuter från Lund, Stockholm och Göteborg. Utbildningen hålls i Lund. Konrad Michel och Anja Gysin-Maillart handleder terapeuterna när de har patienter. Detta görs inom ramen för ett forskningsprojekt.

— Vi vill hitta korta behandlingar för patienter som gjort suicidförsök för att minska risken att de gör nya suicidförsök. ASSIP är en sådan behandling.

Åsa Westrin och hennes kollegor testar ASSIP som en pilotstudie inom vuxenpsykiatri för att se hur väl metoden fungerar i Sverige ihop med den sjukvård som vi har.

— Vi vill veta vad skillnaden är mot hur man jobbar i övrigt i Sverige med de här patienterna. Kan vi förbättra sjukvården på det här sättet? Vi funderar på om vi ska titta på andra behandlingsmetoder också men det här är ett ganska stort projekt. Just nu involverar den tre universitetskliniker, sedan kommer den kanske involvera en fjärde och kanske ännu fler kliniker.

Sannolikt kommer Åsa Westrin vara med och starta en svensk ASSIP-utbildning också, även det inom en forskningspilotstudie. Hon planerar att göra en randomiserad klinisk prövning av ASSIP.

— Det innebär att vi ska testa ASSIP mot vanlig behandling eller mot eventuellt konkurrerande behandling. Det är ganska komplicerat att göra den här typen av forskning så vi hoppas att vi får stöd och medel till att kunna göra en riktigt bra svensk studie.

/Åsa Sohlgren

ASSIP (Attempted Suicide Short Intervention Program) i korthet:

  • En videoinspelad intervju byggd på patientens berättelse.
  • Vid nästa session tittar patienten och behandlaren på videon tillsammans. De identifierar då suicidspecifika känslor och tankar samt börjar arbetet med att hitta nya mönster för tankar och handlingar.
  • Skrivna långtidsmål, individuella varningstecken och säkerhetsstrategier.
  • Videotillbakablick och test av de nya strategierna.
  • Litet vikpapper med personliga varningstecken och säkerhetsstrategier.
  • Kontinuerlig brevkontakt under två år.
  • ASSIP ska kombineras med övriga insatser.
Arkiv
    • 2020
    • 2019
    • 2018
    • 2017
    • 2016