Stor risk för fler självmord efter pandemin

Rickard Bracken
Stor risk för fler självmord efter pandemin
2021-05-11

Det finns en stor oro för att självmordstalen kommer att öka när pandemins värsta kris är över. ”Det är den erfarenhet som gjorts efter tidigare kriser. Nu är det oerhört viktigt att samhället inte sparar på de insatser som behövs, bland annat i vården, för att förebygga en sådan ökning”, säger Rickard Bracken, generalsekreterare för Suicide Zero.

Efter finanskrisen i början på 90-talet dröjde det några år innan konsekvenserna, i form av ett högre antal självmord, syntes. Nu finns en stor oro för att pandemin ska leda till samma sak.

– När en kris pågår ligger ofta självmordstalen stilla, eller kan till och med gå ner. Det är som att vi som kollektiv blir starkare under en kraftig kris, att det finns en större samhörighet mellan människor. Det kan få de som mår dåligt att känna sig mindre ensamma. Det är först när krisens akuta fas är över som det blir tydligt att vissa drabbats värre än andra, säger Rickard Bracken.

Efter 90-talets kris var det främst i gruppen kvinnor med sämre socioekonomiska villkor som man såg en ökning i antalet självmord. Det var helt enkelt de som drabbades hårdast av de nedskärningar och besparingar i offentlig sektor som blev en av konsekvenserna av krisen.

När det gäller coronapandemin har vi sett att redan utsatta grupper löper större risk att drabbas, både av viruset och av dess konsekvenser.

– Det är oerhört viktigt att vi nu drar lärdom av tidigare kriser och håller ögonen på de grupper som riskerar att drabbas hårdast. Det kan vara de som förlorat sina jobb, de som kanske inte fått den de behöver under krisen eller för den delen vårdpersonal, som utsatts för mycket stor press under väldigt lång tid, säger Rickard Bracken och fortsätter:

– Det är avgörande att politiker, på kommunal, regional och nationell nivå, nu tar höjd för de ökade stödjande insatser som kommer att krävas efter pandemin. Om vi ska kunna möta det ökade behovet av vård och stöd krävs en mycket större beredskap än vad vi upplever att det finns idag.

Samverkan och kunskap viktigt

Men även bortsett från de ökade riskerna som en pandemi innebär så har Sverige höga självmordstal. Ungefär 1600 människor tar varje år sitt liv – vilket är ungefär sju gånger så många som de som avlider i trafiken.

Under 70- och 80-talen sjönk självmordstalet förhållandevis kraftigt, men sedan millennieskiftet har det legat mer eller mindre stilla. Man har också kunnat se en ökning i vissa grupper, som till exempel bland unga eller individer i en mer utsatt socioekonomiska situation.

– Runt 1600 självmord varje år är en helt oacceptabel siffra. Det är en person var sjätte timme, eller fyra människoliv om dagen. Kostnaden har uppskattats till minst nio miljarder kronor och 40 000 levnadsår. Kostnaden i sorg, påverkad hälsa och livskvalitet för efterlevande kan inte mätas, men minst tio personer påverkas djupt av varje självmord, säger Rickard Bracken.

Vad behöver göras för att få ner de här höga siffrorna?

– Det finns många åtgärder som är förhållandevis enkla att genomföra bara det finns en ambition och en vilja. Kunskapshöjning och medvetenhet om självmord generellt i samhället är en viktig faktor. Det ska vara lika självklart att vi vet hur man kan stötta en person som mår dåligt eller vågar fråga om självmordsplaner som att vi har kunskap om hjärt- och lungräddning.

– Samverkan är en annan sak. Bakom varje larm om självmord finns en människa i kris. Det räcker inte att genomföra en akut insats för att rädda hennes liv utan det behövs en bred uppföljning för att förhindra att det sker igen. Kanske behövs en behandling för depression, stöd av socialtjänst och en kontaktperson inom vården för att garantera kontinuitet, säger Rickard Bracken.

Andra områden som Suicide Zero jobbar aktivt med är tidigt förebyggande arbete med barn och unga, bland annat genom projektet Livsviktiga snack.

– Vi vet att förmågan att prata om hur man mår och be om hjälp när man behöver det har en skyddande funktion, bland annat mot depression och suicid. Därför behöver vi hjälpa våra barn att träna på det. Genom Livsviktiga snack för vi ut den här kunskapen till föräldrar, men man skulle också behöva jobba mer aktivt med den här typen av kunskap i skolan, säger Rickard Bracken.

Att ställa rätt frågor

Gruppen äldre män, över 85 år, har högst självmordsrisk och ett betydligt högre suicidtal jämfört med andra åldersgrupper. Därför behövs också särskilda insatser riktade till dem.

– För många äldre är ensamheten ett stort problem. Man kan till exempel ha mist sin livspartner eller blivit isolerad på grund av sjukdom. Det är viktigt att omvärlden upptäcker de här situationerna i tid och kan agera för att bryta ensamheten. Där spelar inte minst vården en viktig roll, säger Rickard Bracken.

Det är dock inte alltid lätt att upptäcka ett dåligt psykiskt mående eller psykiska besvär hos en patient – som många säkert vet är det inte ovanligt att patienten söker främst för fysiska besvär. Faktum är att ungefär hälften av de som begår självmord har besökt en läkare månaden innan. Men exakt vad de pratade om under besöket finns såklart ingen statistik på.

– Inte minst äldre män har generellt svårt att uttrycka hur de mår. Det hänger givetvis samman med de normer samhället förmedlar, om den tysta, starka mannen, säger Rickard Bracken.

Därför är det alltid positivt att som vårdpersonal kunna – och våga – ställa de rätta frågorna. Att börja prata om livssituation och hur vardagen ser ut, även om patienten sökt för magont eller ryggbesvär, kan vara ett bra sätt att närma sig svårare frågor. Det gäller såklart alla patientgrupper.

Det finns heller ingen risk med att fråga rakt ut om eventuella självmordsplaner, tvärtemot vad många tror.

– Det är en seglivad myt att samtal om självmord kan ”väcka den björn som sover”. Men vi vet från forskningen att det kan vara avgörande att på ett tydligt sätt få prata med någon om hur man mår. Samtal kan leda till att en självmordsnära person börjar söka efter andra utvägar eller till att öka medvetenheten om att man behöver hjälp, säger Rickard Bracken.

Om patienten öppet eller efter konstruktiva samtal berättar om självmordstankar eller konkreta självmordsplaner är nästa steg såklart anpassad hjälp. Med den arbetsbelastning som numera finns inom vården är det tyvärr inte alltid en enkel ekvation att lösa.

– VI brukar säga att det i suicidnära fall är viktigt att lotsa snarare än att hänvisa patienten till vidare vård. Men den psykiatriska vården är idag oerhört högt belastad och vi vet att många upplever att det kan vara svårt att få hjälp där. För den som sitter tillsammans med en patient som mår dåligt är det såklart en mycket svår situation, säger Rickard Bracken.

I sådana situationer är ihärdighet – och medmänsklighet – viktiga nycklar.

– För en person med tankar på självmord kan ett möte med en medmänniska betyda allt. Om samtalet utgår ifrån en uppriktig önskan om att ge personen ifråga stöd så accepterar de flesta raka frågor och möjligheten att söka vidare hjälp. Det kan vara tunga samtal att ha men samtidigt är min erfarenhet att många av dessa dialoger kan komma att handla lika mycket om livet som om döden. Tillsammans kan man försöka leta sig fram till ett hopp om framtiden, säger Rickard Bracken.

/Anna Matzinger

Fakta Suicide Zeors Våga Fråga-utbildning

Suicide Zeros unika utbildning för att förebygga självmord. Utbildningen öppnar upp för samtal runt psykisk ohälsa och ger deltagarna samtalsverktyg för att prata med en annan människa om svåra frågor. Under våren 2021 hålls ett antal kostnadsfria, digitala Våga Fråga-föreläsningar. Läs mer om Våga Fråga här

Läs mer här om de vanligaste myterna om självmord

Arkiv
    • 2021
    • 2020
    • 2019
    • 2018
    • 2017
    • 2016