780 000 kronor till suicidpreventiv forskning

Hoppa till huvudinnehåll
Hjärta liten händer
Suicide Zero ger 780 000 kronor till suicidpreventiv forskning
2022-05-11

För tredje året i rad ger Suicide Zero 5 procent av sina insamlade medel till suicidpreventiv forskning genom Fonden för Psykisk Hälsa. I år blir summan 780 000 kronor som fördelas på fem forskningsprojekt som bland annat undersöker sömnproblem, immunterapi och hjärnans fysiologi vid autismspektrumtillstånd. Hittills har Suicide Zero gett 1,7 miljoner till forskning.

Självmord är ett stort samhällsproblem. Behovet av att öka kunskapen och på sikt utveckla nya evidensbaserade metoder och att använda dem i arbetet med att förhindra självmord är enormt. Suicidpreventiv forskning är på det sättet helt avgörande för att få ner självmordstalen. Vi är stolta och glada över att vi - tack vare våra givare - kan dela ut pengar till så viktiga projekt, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero.


Varje år dör ungefär 1 500 personer i Sverige i självmord. Genom att donera 5 procent av insamlade medel till Fonden för Psykisk Hälsa öronmärkta för suicidforskning vill Suicide Zero främja den suicidpreventiva forskningen och uppmärksamma det skriande behovet av fler och större satsningar på området. Hittills har Suicide Zero gett 1,7 miljoner till forskning.


Att Suicide Zero kan bidra till forskningen är fantastiskt, men det räcker inte. Andra forskningsfinansiärer måste följa efter. Vi måste också arbeta gemensamt för att forskning ska omsättas i praktisk handling inom hälso- och sjukvården, i kommuner, statliga organisationer och inom näringslivet, säger Rickard Bracken.


Kunskapsläget kring suicid måste höjas. Fondens vetenskapliga råd har gjort ett gediget arbete med att välja ut bra projekt men vi hade gärna sett att fler projekt kunde stöttas, säger Martin Schalling, ordförande Fonden för Psykisk Hälsa och professor i medicinsk genetik.

Projekten som i år får anslagen:

Sandra Tamm
Läkare och doktorand Karolinska institutet - Akut psykologisk sömnstabilisering för patienter med inläggningskrävande depression.

Max Andersson
Specialistläkare i psykiatri och doktorand, Karolinska Institutet - Undersökning av biologisk bakgrund till autismspektrumtillstånd.

Mikaela Syk
Doktorand och läkare Uppsala universitet - Immunopsykiatri - när ett felriktat immunförsvar leder till psykiatriska symtom.

Sara Wallhed Finn
Leg psykolog (beroendecentrum) och post doc Karolinska Institutet - Läkemedelsbehandling för alkoholberoende - vem, var och med vilka långtidsutfall?

Hanna Edberg
Specialistläkare i psykiatri och doktorand Karolinska Institutet - Intellektuella funktionsnedsättningar i en rättspsykiatrisk kontext.

För mer information, vänligen kontakta:

Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero
E-post: rickard.bracken@suicidezero.se
Telefon: 076-880 41 37

Martin Schalling, professor och ordförande Fonden för Psykisk Hälsa
E-post: martin.schalling@ki.se
Telefon: 0704–841 230

Mer om forskningsprojekten:

Akut psykologisk sömnstabilisering för patienter med inläggningskrävande depression

Forskare:
Sandra Tamm, läkare och doktorand Karolinska institutet
Beskrivning:
Sömnproblem är vanligt förekommande bland personer med psykisk sjukdom och för personer med allvarlig depression är störd sömn snarare en regel än ett undantag. Trots det så finns det väldigt få behandlingar för sömnproblem som är tillgängliga för patienter som vistas inom heldygnsvården. Sömnmediciner används i vissa fall, men de har ingen bevisad effekt för långvarigt bruk och kan också medföra risk för beroende. I projektet har en akut psykologisk sömnbehandling tagits fram för patienter som är inneliggande på sjukhus. Behandlingen grundar sig på kognitiv beteendeterapi för insomni, som i sig har ett starkt vetenskapligt stöd, men är endast bevisat när den ges till patienter utanför sjukhus. I projektet kommer behandlingen att anpassas så att den kan ges av vårdpersonal som arbetar inom den psykiatriska akutsjukvården. Projektet kommer jämföra akut psykologisk sömnstabilisering, d.v.s. kognitiv beteendeterapi för insomni i anpassad form, med sedvanlig vård genom att slumpa patienterna till den nya behandlingen eller vård som vanligt med råd kring sömnhygien.

Undersökning av biologisk bakgrund till autismspektrumtillstånd

Forskare:
Max Andersson, specialistläkare i psykiatri och doktorand, Karolinska Institutet
Beskrivning:
I projektet används positronemissionstomografi (PET) för att undersöka olika aspekter av hjärnans fysiologi vid autismspektrumtillstånd (AST) i syfte att förstå den biologiska bakgrunden bättre. Vid AST finns en ökad risk att utveckla ångestsyndrom och depression. Även självskada och suicid är vanligare hos personer med AST. PET är en unik hjärnavbildningsteknik för att förstå hjärnans fysiologi då den kan användas för att mäta aktiva molekyler i hjärnan såsom receptorer och transportörer för hjärnans signalsubstanser. Vi har tidigare gjort undersökningar av gaba- och serotoninsystemen, men just nu utvärderar vi en metod för att undersöka en specifik glutamatreceptor som är av intresse vid autism, men även vid andra psykiatriska tillstånd såsom schizofreni, depression och substansbrukssyndrom.

Immunopsykiatri - när ett felriktat immunförsvar leder till psykiatriska symtom

Forskare:
Mikaela Syk, doktorand och läkare Uppsala universitet
Beskrivning:
Allt fler forskningsstudier visar att autoimmuna angrepp i hjärnan kan orsaka allvarliga psykiska symtom. Vid ett autoimmunt angrepp är immunförsvaret felriktat och attackerar av misstag kroppens egna friska celler och vävnad. Ett ökande antal fallstudier beskriver att vissa personer med misstänkt autoimmuna psykiatriska tillstånd kan ha nytta av immunterapi. Med vårt projekt vill vi förbättra diagnostiken för att med träffsäkerhet kunna identifiera de personerna och erbjuda dem riktad behandling. Till exempel kommer vi att utforska hur olika undergrupper av patienter med psykiatriska tillstånd med misstänkt immunologisk koppling skiljer sig åt avseende avvikelser i immunförsvaret, inkluderat ett stort antal lovande immunometabola kandidatmarkörer och autoantikroppar mot hjärnvävnad. Vi ska även undersöka hur dessa markörer förhåller sig till behandlingseffekt av immunterapi över tid. Detta i syfte att kunna föreslå en stratifieringsalgoritm för att underlätta ställningstagandet till behandling med immunterapi för personer med psykiatriska tillstånd.

Läkemedelsbehandling för alkoholberoende - vem, var och med vilka långtidsutfall?

Forskare:
Sara Wallhed Finn, leg psykolog (beroendecentrum) och post doc Karolinska Institutet.
Beskrivning:
Alkoholberoende står för en stor andel av sjukdomsbördan i samhället. Randomiserade kontrollerade studier visar att läkemedelsbehandling kan vara effektivt för att reducera alkoholkonsumtion hos individer med beroende. I Sverige är fyra läkemedel godkända för indikationen alkoholberoende; akamprosat, disulfiram, nalmefen och naltrexon. Dock saknas, även från ett internationellt perspektiv, kunskap om förskrivning av dessa samt utfall i reguljär klinisk praktik. Det övergripande syftet med projektet är att studera förskrivningen av läkemedel för behandling av alkoholberoende. Projektet består av tre delstudier. Studie 1 undersöker vem som får alkoholläkemedel i relation till demografiska faktorer; ålder, kön, socioekonomi och ursprungsland, samt psykiatrisk och somatisk samsjuklighet. Studie 2 undersöker var alkoholläkemedel förskrivs - primärvård eller specialistvård, samt skillnader i förskrivningsmönster. Studie 3 undersöker vilka långtidsutfall som ses efter läkemedelsbehandling avseende vårdutnyttjande tre år efter behandling. Vårdutnyttjande är ett relevant utfallsmått på flera nivåer - på individnivå är det en indikator för ohälsa och på samhällsnivå associerat med höga kostnader. Projektet i sin helhet kan bidra till jämlik vård för hela befolkningen och i förlängningen minska de alkoholrelaterade skadorna i samhället.

Intellektuella funktionsnedsättningar i en rättspsykiatrisk kontext

Forskare:
Hanna Edberg, specialistläkare i psykiatri och doktorand Karolinska Institutet
Beskrivning:
Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är en utsatt grupp i samhället, som inte sällan har svårigheter att tillvarata sina rättigheter och intressen. Kunskapen om personer med intellektuella funktionsnedsättning som begår brott är begränsad. När dessa personer begår brott riskerar de att hamna i en gråzon, där man varken inom kriminalvård eller inom den rättspsykiatriska vården har tillräcklig kunskap för att på bästa sätt kunna omhänderta dessa personer. Målet med avhandlingsarbetet är att öka kunskapen om personer med intellektuella funktionsnedsättningar som begår brott, vilket ger underlag för säkrare riskbedömningar, bättre vård, förbättrad hälsa och minskad risk för återfall i brott. Detta är till gagn för såväl förövare som brottsoffer.

Läs gärna mer om Suicide Zeros forskningsarbete här.

Arkiv
    • 2022
    • 2021
    • 2020
    • 2019
    • 2018
    • 2017
    • 2016