banner finger

Nyligen publicerat

”Jag kan jag absolut tänka mig att gå Våga Fråga-utbildningen”

  • 15 januari 2018 |

Susanne Nordling
Susanne Nordling är landstingsråd i Stockholm.

För att självmorden ska kunna minska träffar Suicide Zero en mängd politiker varje år. Vi informerar om hur självmord drabbar och vi lyfter åtgärder som skulle minska självmorden. I dag har vi träffat landstingsrådet i Stockholm Susanne Nordling från Miljöpartiet. Så här tyckte hon om vårt möte.

Vad har du fått med dig av vårt möte i dag?
- Alla förlorar på att människor tar sina liv. Både utifrån närstående men också samhället. Jag tycker att vi i miljöpartiet är på rätt väg men vi behöver göra mer. Du har gett oss många goda idéer.

Vilka idéer tänker du på?
- Vi har haft en nollvision bland annat när det gäller bältning av ungdomar. Men just att bygga ut den med en nollvision när det gäller självmord vore jättebra.

Vad tänker du om att göra exempelvis händelseanalyser?
- Det tyckte jag var intressant eftersom man då sprider kunskap. En händelseanalys visar vad vi har gjort för fel och vad kan vi göra bättre. Jag kan inte påstå att jag sett att vi gjort det här i landstinget så det är något vi verkligen ska ta med oss.

Jag berättade om vår Våga fråga-utbildning, skulle du vilja delta i den?
- Jag kan jag absolut tänka mig att gå Våga Fråga-utbildningen.

Ska jag be att Lotta, vår utbildningsansvarige, hör av sig?
- Det kan hon gärna göra!

För mer info om vår Våga Fråga-utbildning, klicka här!

Alfred Skogberg

Läs mer ...

Fotbollsspelaren Richard Magyar ny ambassadör för Suicide Zero

  • 27 december 2017 |

r4
Fotbollsspelaren Richard Magyar är ny ambassadör för Suicide Zero. "Jag känner att jag vill berätta min historia."

Fotbollsspelaren Richard Magyar, som spelar i tyska klubben Greuther Fürth, är Suicide Zeros nya ambassadör. Genom ambassadörskapet vill han bidra till att lyfta tabut kring hur
 dåligt många mår, inte minst inom idrottsvärlden.
- Jag känner att jag vill berätta min historia. Det finns mycket som behöver diskuteras inom idrottsvärlden, säger Richard Magyar.

Richard Magyar har spelat i Halmstads BK och i Hammarby IF. Han har också spelat som proffs i Schweiz och i höstas kontrakterades han av den tyska klubben SpVgg Greuther Fürth, som spelar i den tyska andraligan. Richard hittade Suicide Zero på nätet och tog kontakt eftersom han såg potentialen i att via Suicide Zero kunna hjälpa andra.

Idrottsvärlden är en dröm för många. Mindre känt är baksidan med psykisk ohälsa som i vissa fall kan leda till djupa depressioner och i värsta fall självmord. 
- I många klubbar står ditt människovärde i direkt relation till din prestation på plan. Spelar du bra och gör mål har du kompisar och tränarna hälsar på dig. Men spelar du en sämre match hälsar ingen. För mig är det konstigt och jag förstår inte varför människor ska behöva må dåligt i sitt jobb. Oavsett hur det går i fotbollen så är man en människa som förtjänar respekt och en tränare bör bemöta en sämre insats med konstruktiv kritik. Inte med management by fear, säger Richard Magyar.

Tidigt i sin karriär var Richard ofta spänd och nervös inför matcher och det ville han göra något åt. Inför en match bestämde han sig för att slappna av mer och ha kul. Samtidigt berättar han att han inte var hundraprocentig under matchen.
- I halvtid fick jag en 15 minuters avhyvling av tränaren inför alla i laget. Han gick loss på mig och jag kände mig totalt förödmjukad. Det ledde till ännu mer nervositet. Jag var väldigt rädd för att misslyckas. Jag kunde inte slappna av och fick svårt för att visa mig svag inför vänner och min familj. Och det ledde till att jag var ganska otrevligt, något som jag kände skuld för länge.

I dag när han ser tillbaka på tiden inser han hur viktigt det är med balans och gränser för hur man bemöter spelare, speciellt unga, eftersom det kan komma att forma dem under lång tid framöver. Det finns tränare och klubbar som arbetar föredömligt men många fler behöver göra mer.

Richard har under sin karriär sett flera spelare som inte mått bra. Han har också reagerat på att det finns så lite hjälp inom professionell idrott. Tränarna har ett oerhört viktigt uppdrag i att se varningstecken på psykisk ohälsa och då veta hur de kan stötta. 
- Jag tror att om man mår bra som människa och har balans i sitt liv så presterar man också bättre. Så varför ska man inte få hjälp med det i sitt jobb? Med omtanke, ödmjukhet, kärlek och respekt så utvecklas man bäst. Det behövs det mer av i den här världen. Jag tycker att Suicide Zero är en fantastisk organisation som gör oerhört mycket gott och jag ser fram emot att lyfta organisationens frågor så att den psykiska ohälsan och självmorden kan minska.

Alfred Skogberg är generalsekreterare för Suicide Zero och är väldigt nöjd med att Richard Magyar blir organisationens nya ambassadör. 
- Richard är en förebild för många, inte minst många unga män. Genom att han talar öppet om psykisk ohälsa minskar stigmat. Det behövs i dag när så många har svårt för att sätta ord på hur de mår och när män står för över 70 procent av alla självmord, säger Alfred Skogberg.

Läs mer ...

Nordstjernan donerar en halv miljon kronor till Suicide Zero

  • 20 december 2017 |

 500.000 nordstjernan fb

För andra året i rad donerar investeringsföretaget Nordstjernan 500 000 kr till Suicide Zero. En gåva som gör mycket stor skillnad för vårt arbete.

- Suicide Zero bedriver en livsviktig verksamhet. Vi behöver alla lära oss mer om psykisk ohälsa och hur vi kan förutsättningslöst våga sträcka ut en hand till den som behöver hjälp och vara nära i en människas kanske svåraste stund, säger Viveca Ax:son Johnsson, ordförande för Nordstjernan.

Det är andra året i rad som Nordstjernan väljer att stödja Suicide Zero. Långsiktigheten gör att vi lättare kan planera för vad vi kan göra.
- Vi föreläser över hela Sverige för en mängd målgrupper som politiker, tjänstemän och allmänheten. Vi ser till så att självmord lyfts i medier och vi ser till så att politiker inte bara talar utan även startar upp suicidpreventiva handlingsplaner. Att då få så stora gåvor som en halv miljon kronor är extremt betydelsefullt eftersom vi lättare kan budgetera för vad vi kan göra, säger Alfred Skogberg, generalsekreterare för Suicide Zero.

Suicide Zero startade i april 2013 och har i dag fem anställda. Dessa arbetar med allt från att påverka politiker till att i medier lyfta frågan om hur självmord kan minska, utbilda i vår Våga fråga-utbildning och mycket annat. I år har vi dessutom startat upp en filial i Finland.
- Vår verksamhet är i stor utsträckning beroende av bidrag från företag och allmänheten. Stödet från Nordstjernan känns som ett stort erkännande för att vi gör ett bra jobb. Och det känns väldigt fint att avrunda året med en så betydelsefull gåva, säger Alfred Skogberg.

Tycker även du att Suicide Zero gör ett bra jobb? Vill du bidra till att stödja vårt långsiktiga arbete? Klicka här för att ge ditt bidrag: http://suicidezero.se/stod-oss 

Tack!

Läs mer ...

Ny medlem i Suicide Zeros expertråd vill fokusera på mäns självmord

  • 12 december 2017 |
rolfner
Susanne Rolfner Suvanto är ny medlem i Suicide Zeros expertråd. Som sjuksköterska med specialisering inom psykiatri samt verksamhetsansvarig för kunskapsföretaget Omvårdnadsinstitutet vill hon arbeta med att lyfta frågan att äldre män är de som oftast tar sitt liv.

Vad vill du bidra med i expertrådet?
- Vid 65 års ålder händer något märkligt i allmänhetens ögon. Då inträffar en brytpunkt där kön, identitet och alla de olika ansikten vi har tenderar att upphöra. Plötsligt blir vi bara ”den äldre”, vilket kan få katastrofala följder. Jag hoppas att vi mer ska kunna lyfta att den största andelen som tar sitt liv är män, och äldre män är särskilt utsatta. Det glöms ofta bort när vi debatterar frågan. Självmord har ingen har en åldersgräns.

Du var regeringens särskilda utredare för att ta fram förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Hur gick det?
- Det gick bra tack vare alla 60 aktörer som bidrog. Tillsammans med myndigheter, förbund, föreningar och vetenskapliga experter tog vi reda på vilken statistik vi har och vad för erfarenheter som finns och vad forskningen säger. Planen är skriven så att man kan använda den i den regionala eller lokala verksamheten. Vi lade bland annat ett förslag om ett nationellt mål för att enhetschefer inte bör ha mer än 25 - 30 medarbetare att ha ansvar för istället för dagens 60. Och det ser vi att många kommuner satt upp mål för redan idag.
 
Vad var det viktigaste du kom fram till i arbetet?
- Dels vill vi höja kvaliteten genom att tänka långsiktigt. Därför föreslog vi att planen ska sträcka sig över fyra mandatperioder. Dessutom visade vi att det inte finns några enkla jobb inom vård och omsorg. Maten som någon serverar till en person är ett relationellt jobb, och relationella jobb är allt annat än lätta.

Du har talat om så kallad larmkompetens, vad är det?
- Vi talar om första hjälpen för psykisk hälsa och för att det ska fungera behöver personal inom äldreomsorgen ha larmkompetens. Ett exempel: En undersköterska är hemma hos en äldre man som förlorat sin fru. Hon noterar att hon bär ut fler vinflaskor än tidigare. Mannen säger när hon ska gå att han har sålt huset. Hon frågar vart han ska flytta men han säger att han inte vet. Han har inte planerat för sin framtid. Då förstår hon varningssignalerna och börjar ställa frågor om hur han mår och om han har tankar på att ta sitt liv. Utan larmkompetens hade hon inte sett varningssignalerna och vården kanske inte hade hunnit dit i tid. Om man ens noterat det.

Du var nyligen på Åland där man satsat på detta, berätta.
- Vi behöver betrakta första hjälpare som brandvarnare. På Åland satsar man stort på att utbilda ”Första hjälpare” och att uppmärksamma äldre och psykisk hälsa/ohälsa generellt. Det jag har märkt är att det är lätt att kompetens kopplas till person. Istället borde man utbilda så många som behövs utifrån samma princip som när man bestämmer hur många brandlarm som behövs i ett hus. Fattas det ett brandlarm sätter man bara in ett nytt.
 
Jag har förstått att brukarperspektivet står dig varmt om hjärtat, hur kommer det sig?
- Alla kommer vi att ha psykisk snuva lite då och då. Vården bör betraktas som en triad: Den som tar emot vård- och omsorg, anhörig och personal. Som personal måste jag alltid fråga den jag möter: Vad är viktigt för dig att uppnå? Vad ska du orka? Varför vill du bli rehabiliterad? Vad är viktigt i ditt liv? Svaren finner man när alla i triaden samarbetar och resonerar sig fram till lösningarna. Det blir mer effektivt och billigare och det viktigaste – jag har makt över mitt eget liv. När vi talar om brukarperspektiv bör vi komma ihåg att vi alla är brukare eller anhörig någon gång och därför är det viktigt att vi inte har en dubbel människosyn. Exempelvis anklagar vi gärna politiker för att bara fiska röster, men det är ju sällan hela sanningen. Vi måste fråga oss hur vi förhåller vi oss till varandra, inte minst i officiella sammanhang och politiska. Vilka människor tar på sig dessa jobb och hur mycket måste de i så fall offra? Den vi pratar till kan också vara drabbad eller kan komma att bli. Vi måste hjälpa varandra att tänka att vi alltid gör vårt bästa. Vi pratar inte om någon annan, vi pratar om oss själva. Vi måste alla tänka på att vi har makt att lyfta eller sänka någon.

Vad tror du är det viktigaste vi kan göra för att få ner självmordstalen bland äldre?
- Prata om det, eller som Suicide Zero säger: Våga fråga!
 
 Många verkar ha svårt att tala om hur de faktiskt mår, både att fråga andra och själva berätta. Hur når vi dem?
- Det handlar om vad vi hör, vad vi har för förväntningar och hur man uttrycker saker. Jag tror på humorns och benämnandets makt och här finns så fina hjälpmedel. Exempelvis har teologie doktor Cecilia Melder tillsammans med Vuxenskolan gjort en kortlek med WHO:s åtta dimensioner på existentiell hälsa. En dimension handlar om vad som ger mig förundran för livet. Patienter och personal spelar tillsammans. Någon säger: ”Doften av nymanglade lakan ger mig en förundran för livet, det väcker minnen från när jag var liten och mamma stoppade om mig och allt var lent och rent.” Man frågar då vidare: ”Vad kan jag göra för att få mer av den upplevelsen?” ”Jag skulle oftare vilja ha renbäddat i min säng och bli omstoppad.”

- Dessa samtal är roliga! De gör att man börjar prata om det som ligger riktigt nära, både personal och vård- och omsorgstagaren eller i vardagssammanhang. Det måste vi våga göra oftare; prata om det som är nära.
Läs mer ...

Nu finns Suicide Zero i Finland

  • 11 december 2017 |
alexandra sippus
Alexandra Sippus är ny ordförande för Suicide Zero i Finland.

Finland har fler självmord per 100 000 invånare än övriga norden. Landet har ingen nationell plan för att förebygga självmord och det råder stort tabu kring psykisk ohälsa. Det här ska  Suicide Zero Finland ändra på. Alexandra Sippus är nybliven ordförande och berättar om hur organisationen ska arbeta.

Alexandra Sippus från Vasa i Finland, du har varit volontär i Suicide Zero ett tag men nu har du tagit initiativ till att starta upp organisationen i Finland. Berätta!
- För drygt ett år sedan letade jag efter information på nätet om självmord. Jag skulle hålla egna föreläsningar om hur jag nästan tog mitt liv. Jag hittade Suicide Zero och hörde av mig för att få veta mer. Under hösten växte idén fram att Finland behöver ett eget Suicide Zero och jag tvekade inte att ta mig an uppdraget. Vi har så mycket som behöver förbättras i Finland så det kändes självklart.

Vad händer just nu i Suicide Zero Finland?
- Nu är det mycket praktiskt arbete som pågår. Vi behöver växa och behöver få in medlemmar. Och så sprider vi information om att vi finns. Vi har haft god kontakt med Föreningen för mental hälsa i Finland, som är en nationell förening som arbetar förebyggande med psykisk hälsa.

- I början av januari har vi ett första möte där vi sätter mål, skapar medlemsregister och börjar leta volontärer. Eftersom föreningen blev registrerad som tvåspråkig vill vi gärna jobba in båda språken ordentligt, bara drygt fem procent är svensktalande i Finland. Vi bygger därför upp hemsidan på både finska och svenska.
 
Hur ska ni arbeta?
- Vi vill föreläsa, påverka beslutsfattare och allmänheten i traditionella medier såväl som social medier. Vi måste prova oss fram och se vad som fungerar i Finland. Det är ganska stor skillnad mellan Sverige och Finland så vi behöver fundera på vad som kan fungera här. 

Vad har ni fått för respons hittills?
- Vi har fått väldigt bra respons, inte minst under ljusmanifestationen vi hade i höstas där 30-40 personer deltog och visade stort engagemang. Även organisationer som anhörigföreningen Sorgebandet har varit mycket positiva. 
 
Varför behövs Suicide Zero Finland?
- För att motverka stigma och sprida kunskap om hur självmord kan förebyggas. Man har visserligen börjat tala om psykisk ohälsa och självmord i Finland men det måste öppnas upp. Det är viktigt att få igenom en nationell plan för hur man kan förebygga självmord. Det behövs riktlinjer att utgå från. Som det är nu är det upp till kommunerna och länen och vad vi har sett så görs alldeles för lite förebyggande arbete. Det finns kriscenter och andra organisationer som arbetar för detta i Finland, men det skulle kunna finnas så mycket mer. 
 
Hur långt har man kommit i Finland med en nationell samordningsplan?
- Än så länge finns ingen nationell samordning, men Föreningen för mental hälsa i Finland har gjort ett utkast som jag hoppas att vi kan jobba vidare på tillsammans med dem och få riksdagen att anta.

Hur ser din egen vision för Suicide Zero ut?
- Vi ska ha volontärer runt om i Finland som ska kunna representera vid evenemang, hålla föreläsningar och påverka beslutsfattare. Jag hoppas att vi så småningom har en egen shop och att vi ska kunna utbilda i Våga Fråga-utbildningen. Ljusmanifestationer kommer vi självklart att fortsätta med nästa år.

Känner du någon i Finland som borde följa Suicide Zero Finland? Dela gärna det här inlägget till dina kontakter! Klicka här så kommer du till Suicide Zero i Finlands Facebooksida.
Läs mer ...

Ledamot lämnar styrelsen

  • 30 november 2017 |

Vår styrelseledamot Stefan Nilsson har på egen begäran lämnat sitt förtroendeuppdrag som ledamot i Suicide Zeros styrelse. Detta efter anklagelser om sexuella trakasserier.

Stefan Nilsson lämnade under onsdagskvällen in en begäran om att avgå ur Suicide Zeros styrelse. Stefan har som riksdagsledamot lagt ett flertal motioner om hur självmord kan förebyggas. Exempelvis denna.
Han har under flera år arbetat för att anslaget till suicidpreventionen ska öka. Bland annat genom den här debattexten med Suicide Zero.

- De anklagelser som nu riktas mot honom gör att han frivilligt avgår. Vi beklagar djupt det som inträffat och hoppas för alla inblandade att det bästa nu sker, säger Alfred Skogberg, generalsekreterare för Suicide Zero.

Läs mer ...

”Självmord är inte enbart en fråga för sjukvården”

  • 23 november 2017 |

Johan Andreen
Johan Andreen är före detta överläkare i psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Han är även en av ledamöterna i Suicide Zeros styrelse.

Mängder av människor kommer årligen i kontakt med personer som har allvarliga tankar på att ta sitt liv. Men rutiner om hur man bör agera saknas för de flesta. Före detta överläkaren i psykiatri, Johan Andreen, har tagit fram ett dokument, som om det noga följdes av personal inom verksamheter som kommer i kontakt med självmordsnära, sannolikt skulle leda till att ett stort antal självmord skulle kunna förebyggas.

Johan, varför har du tagit fram dokumentet?
- Vi behöver rädda liv. Och självmordsnära är en mycket stor riskgrupp där vi har goda möjligheter att göra skillnad. Hur ofta har vi det när det gäller andra dödsorsaker?

- Sedan är det svårt för de verksamheter där det inte finns specialistkunskaper att ta fram en sådan här rutin. Det här dokumentet är tänkt att förenkla för dem.

Hur stort är behovet av att ha dessa rutiner tänker du?
- Självmord är en av de största dödsorsakerna i vårt samhälle. Enligt forskningen har vi goda möjligheter att minska dödstalen om vi fokuserar våra insatser. Dessutom är självmord oerhört kostsamt, både i mänskligt lidande och samhällsekonomiskt. Behovet av att ha fungerande rutiner är därför fundamentalt. Att ha en plan för alla medarbetare som tydligt visar vad som måste göras i kontakten med en självmordsnära person måste vara lika naturligt som att ha rutiner för exempelvis brand, hot/våld och hjärtstillestånd.

Vad hoppas du kunna underlätta för personal som använder dokumentet?
- Dels är det ett kunskapsdokument. Man kan lätt öka kunskaper om symtom, tecken, riskgrupper, riskfaktorer och hur man kan stötta, se, hjälpa och lotsa rätt. När någon har ett självmordsnära beteende så uppstår naturligt en rädsla och osäkerhet för hur man ska agera. Att därför ha ett dokument som visar på hur situationer kan hanteras underlättar för personalen att göra rätt. Dessutom behövs aktuella telefonnummer och kontaktvägar i vårdkedjan. Dokumentet är helt enkelt en kvalitetssäkring och skänker trygghet.

Finns liknande rutiner i dag? Var i så fall?
- Det jag stött på är att några få verksamheter inom socialtjänsten har haft en skriftlig rutin för hur man hanterar suicidnära klienter. Psykiatriska vårdenheter på specialistnivån har i dag alltid vårdprogram för att arbeta med patienter som har suicidalt beteende. Men om de har tagits fram tillsammans med medarbetarna och om de regelbundet uppdateras, det är mer tveksamt.

Hur ser det ut med kunskapen för att förebygga självmord tycker du?
- Vi behöver alla öka kunskapen och vår beredskap för att hjälpa överallt i samhället där det finns människor i nöd. Då kommer vi förhoppningsvis också att märka att självmorden minskar.

När man talar om självmord dyker ofta psykiatrin upp som den enskilt viktigaste instansen. Hur ser du på det?
- Självmord är inte enbart en fråga för sjukvården. Och absolut inte enbart för den specialiserade psykiatriska vården. Många som tar sitt liv har innan självmordet sökt hjälp hos en allmänläkare. Men även hos en kroppsläkare inom en specialistverksamhet eller på en akutmottagning, och då kanske för något som var ett självmordsförsök men som inte uppfattades så av vården.
- Fler inom vården måste alltså lära sig att fråga efter suicidtankar och att ha rutiner för hur de hanterar självmordsnära.

Har alla som tagit sitt liv haft en vårdkontakt?
- Nej. Enligt statistik saknar över hälften av de som tar sitt liv en pågående vårdkontakt. Endast en fjärdedel har en pågående kontakt inom specialistpsykiatrin. Den resterande delen har en pågående kontakt inom primärvården eller inom annan specialistvård. Alltså måste dels sjukvården som helhet bli bättre på att fånga upp och behandla självmordsnära personer och dels måste andra typer av verksamheter börja känna igen och kunna hjälpa människor med suicidalt beteende.

Vilka övriga yrkesgrupper är viktigast att nå?
- Förutom all personal inom socialtjänsten och i all form av kommunal vård- och stödverksamhet så är det till exempel arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skolan och elevhälsan, företagshälsovården och alla verksamheter samt personalvården inom offentligt och privat näringsliv. Många måste alltså göra mycket mer om självmorden ska kunna minska på allvar.

Klicka här för att läsa Word-dokumentet. Det går bra att ladda ner dokumentet och anpassa det till din verksamhet.

/Alfred Skogberg

Läs mer ...

Appen för den som behöver snabbt samtalsstöd

  • 08 november 2017 |

CR
Carolina Röden - BlueCall

BlueCall är en app som den kan använda som vill ha snabbt samtalsstöd. Tanken är att om man mår dåligt ska man inte behöva vänta på att få stöttning. Så här fungerar tjänsten.

Hej Caroline Rödén på BlueCall. Berätta om er tjänst, hur fungerar den?
- BlueCall är en app som gör det enkelt för dig att hitta terapeutiskt stöd för att må bättre. Du laddar ner appen från AppStore och registrerar dig helt anonymt. Du väljer sedan att kontakta antingen en volontär eller ett proffs. Du ringer eller chattar direkt via appen.

Vad gör volontärerna och vad gör proffsen?
- Volontärer är kvalificerade medmänniskor som kan hjälpa dig att lätta på det du har på hjärtat. Proffsen finns för att erbjuda terapeutiskt stöd. Både volontärerna och proffsen är utbildade av BlueCall i samtalstekniker. Proffsen är även psykologutbildade och har lång erfarenhet. Genom att prata med någon på BlueCall kan du få konkreta tips på hur du kan hantera dina tankar och känslor. Oftast får du svar direkt, men senast inom 24 timmar.

Vilka riktar den sig till?
- BlueCall är till för alla över 15 år som behöver snacka av sig med någon som lyssnar och stöttar. Du kan prata om något som tynger dig, kanske en kris i relationen, om du har det väldigt stressigt på jobbet eller om du upplever negativa känslor. Ofta är det skiften i livet som triggar ökad stress och oro, så vi vill komma in i ett tidigt stadie och hjälpa, innan situationen blivit outhärdlig. Suicide Zero lanserar det fantastiska initiativet “Våga Fråga” och BlueCall puttar på från andra sidan genom att uppmana till att “Våga Prata”.

Varför har ni tagit fram tjänsten?
- Vi upplevde själva att det var svårt att hitta någon att prata med - livet suger ibland och så kommer det alltid att vara, det viktiga är att man lär sig att hantera de situationer som uppstår. Vi ville göra terapeutiskt stöd lättillgängligt och prisvärt. Den psykiska hälsan är lika viktigt som den fysiska och vi tycker att alla ska ha rätt att få prata med någon som lyssnar.

Kan du ge exempel på någon som blivit hjälpt?
- De flesta som ringer till oss vill ha hjälp med vardagsproblem, som t ex stress på jobbet, prestationsångest, trassel i relationen eller sömnsvårigheter. Där är våra lyssnare extra tränade och kan hjälpa dig att hitta en lösning.

- Vi samlar alltid användarfeedback för att fortsätta utveckla tjänsten och förbättra den, och 9 av 10 mår bättre efter ett samtal. Eftersom du kan prata med samma person igen så kan du också påbörja en process att må bättre över tid.

- En av våra användare tyckte såhär när hon pratade med ett proffs på BlueCall:
“Hjälpsam, förstående, inkännande och hjälpte mig komma fram till sådant som kan få mig att må bättre. Jag har en plan inför framtiden och det känns mer hoppfullt. Det hjälpte även att få säga allt som kändes jobbigt. Få ur sig det så att säga.”

När kommer den att fungera för Androids?
- Just nu finns appen bara för iPhone, och vi vill såklart släppa en Androidversion så snart som möjligt!

Var laddar man ner den?
- Appen laddar man ned från AppStore.
https://itunes.apple.com/se/app/bluecall/id1066192212?mt=8

Övrigt att tillägga?
- BlueCall har haft över 10 000 samtal och 9 av 10 av alla som ringt ett samtal mår bättre. Så det är helt klart värt ett försök!

Alfred Skogberg

Läs mer ...

Om oss

Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden.
Vi vill med den ideella organisationens kraft

  • öka kunskapen och bilda opinion kring samhällsproblemet suicid.
  • lyfta fram nytänkande och konkreta
    lösningar för att rädda liv
  • minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

My newsdesk - Suicide Zero
Så gör vi skillnad

Ge en gåva

90konto

swisha suicidezero

sms

Kontakt

Kontakta oss

Suicide Zero,
    Travbanan 57, 147 34 Tumba