banner finger

Nyligen publicerat

Gunilla Lundberg Streijffert ny projektledare på Suicide Zero

  • 02 juli 2018 |

Gunilla Streijffert li
Tack vare Postkodstiftelsens bidrag till vårt volontärsprojekt kan vi nu med glädje meddela att Gunilla Lundberg Streijffert kommer att börja som projektledare på Suicide Zero den 15 augusti. Gunilla kommer närmast från Sveriges Radios kommunikationsavdelning där hon arbetat som projektledare/kommunikationspartner med P4:s 25 kanaler som sitt ansvarsområde. Gunilla har även i flera år varit marknadsansvarig för public service flaggskepp Musikhjälpen och har ett förflutet bland annat i Berwaldhallen.

Gunilla, kan du berätta lite om dig själv?
- Jag kommer från Umeå men har bott i Stockholm i över 30 år, bor nu på Kungsholmen med make och två tonåringar.  När jag inte jobbar eller är med familj och vänner så tränar jag tennis och qi gong.

Vad kommer du främst att göra på Suicide Zero?
Jag ska ansvara för och projektleda volontärer och ambassadörer är tanken.

Vilka är dina främsta styrkor?
Jag gillar ordning och reda och är ganska bra på att sortera där det verkar snårigt. Även om jag är van på att jobba självständigt så är jag en typisk lagspelare, yngst av fyra syskon och före detta basketspelare som uppskattar att jobba i trupp. Gillar att jobba i bakgrunden för att få saker att fungera väl utåt. Är också bra på att ha många bollar i luften samtidigt.


Vad var det som lockade med just Suicide Zero?
Efter att ha jobbat med Musikhjälpen i fyra år och fått smak på hur det känns att göra skillnad så bestämde jag mig för att lämna tryggheten på Sveriges Radio för att på heltid försöka ägna mig åt den viktiga ideella sektorn. Därför känns detta precis mitt i prick, jag jobbar även själv som volontär - för Röda Korset. 

Har du någon oanad talang?
Är en fena på att tillverka chokladpraliner!

/Caroline Meyer Lagersparre

 

Läs mer ...

#jagvillgehopp - Malins berättelse

  • 28 juni 2018 |

Malin
Malin Rosén mådde tidigare så dåligt att hon var på väg att ta sitt liv. I dag mår hon bra och kan berätta om det. Det här är hennes berättelse.

Malin, du har tidigare mått så dåligt att du varit nära att ta ditt liv. Kan du berätta om bakgrunden till varför du mådde dåligt?
 
- Mitt dåliga mående och ätstörningar började när jag var 12-13 år. Jag blev destruktiv, kände mig annorlunda och konstig. Jag ville inte visa mig svag och jag ville upprätthålla den fasad som jag skapat om mig själv. Jag kunde inte heller sätta ord på vad jag kände och jag kände mig väldigt misslyckad. Anorexin tog fart.

Vad var vändningen för dig? 
- När jag var 17-18 år nådde jag botten. Fram till dess hade jag inte fått rätt verktyg för att hantera obehagliga känslor. Jag hade inte fått lära mig att älska min kropp. Inte heller hur det var att växa in i att bli kvinna med allt vad det innebär. Under min uppväxt ljög jag ofta för mina föräldrar om vad som hände i mitt liv. När jag var som sjukast sade jag upp kontakten med mina riktiga vänner. Det gjorde jag så att ingen skulle försöka hindra mig från att svälta mig. Matkontrollen lindrade min ångest och det blev oerhört svårt att bryta. Till slut fick jag en aha-upplevelse i att antingen väntar döden på mig eller så tar jag tag i mitt liv på riktigt. Så när jag väl fick rätt hjälp av en professionell terapeut som jag hade tillit för då gick det snabbt framåt.

Var det något specifikt som gjorde att du tog dig ur din situation?
- Jag skulle ta mitt liv men personen jag beställt tabletter av anade vad jag skulle göra och stoppade mig. Han såg mig, lyssnade på mig och vågade själv öppna upp. Efter dygn av samtal, känslor och närvaro fick han mig sakta men säkert på andra tankar och jag är honom evigt tacksam.

Vad vill du säga till andra som läser om detta och har det tufft?
- Jobbiga känslor är inte farliga. Börja känn när de kommer och dela med dig av vad du känner. Kom ihåg att dina känslor inte är du. Känslorna är något du känner. Våga känn, våga prata allmänt om känslor. Det finns aldrig rätt eller fel i att känna, ingen skuld eller skam. Men bär inte dina jobbiga känslor själv utan känn styrkan i modet att dela med någon eller några. Det är första steget. Styrkan kommer längs vägen, tro mig.

/Alfred Skogberg

Läs mer ...

Möt Suicide Zero i Almedalen

  • 27 juni 2018 |

IMG 3197

Suicide Zero finns på plats i Almedalen hela nästa vecka. Varmt välkommen till vårt seminarium Självmord – psykologiska olycksfall som kan förhindras.

I seminariet, som äger rum vid två tillfällen, deltar vår generalsekreterare Alfred Skogberg och vår regionala samordnare Marie Niljung. Alfred förlorade sin barndomsvän Jonas som tog sitt liv när han var 22 år. Marie har förlorat båda sina föräldrar i psykologiska olycksfall. Tillsammans föreläser de om vad som är gemensamt för de flesta som tar sitt liv, hur myter påverkar, hur okunskap gör att tragedier föder fler tragedier. Men främst av allt föreläser de om hopp:

– Det finns så mycket var och en av oss kan göra för att bidra till att rädda liv. Ska självmorden minska måste fler ta del av vad som måste göras. Vi lär oss också mer om vikten av att våga fråga, säger Marie Niljung, regional samordnare för Suicide Zero.

– Självmord, eller psykologiska olycksfall, kan förhindras. I dag finns stor kunskap om hur vi kan förebygga majoriteten av alla självmord som tar ungefär 1500 personers liv varje år. Men kunskapen är inte allmänt känd. Ska självmorden minska måste fler ta del av vad vi alla kan göra för att bidra, säger Alfred Skogberg, generalsekreterare för Suicide Zero.

Suicide Zero deltar i följande seminarier, paneler och debatter under veckan:

1/7 kl. 16.20, Expressens scen. "Varför mår unga så dåligt och vad kan vi göra åt det?"

3/7 kl. 09.00, Donnerska huset. ”En Helhetssyn – Se individens förutsättningar, oavsett diagnos.”

3/7 kl. 11.00, S:t Hansgatan 21. ”Vad händer i civilsamhället?”

3/7 kl. 15.00, Katolska kyrkan, S:t Drottensgatan 12. ”Våga prata om självmord – om suicidprevention och psykisk livräddning”

4/7 kl. 10.30, Psykisk hälsa-huset, Kinbergs plats 8. ”Hur minskar vi självmorden bland män?”

4/7 kl. 14.00, Specksrum 5. ”Självmord – psykologiska olycksfall som kan förhindras”

5/7 kl. 11.00, Birgers gränd 7. ”Att leva ett hållbart liv – var och när samtalar vi om de svåra existentiella frågorna i livet?”

5/7 kl. 16.30, Psykisk hälsa-huset, Kinbergs plats 8, ”Självmord – psykologiska olycksfall som kan förhindras”

För mer information och intervjuförfrågningar, vänligen kontakta:

Caroline Meyer Lagersparre, press- och kommunikationsansvarig Suicide Zero
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
0730-70 25 00

Läs mer ...

Våga fråga kom på yoga

  • 21 juni 2018 |

våga fråga yoga bred

För fjärde året i rad arrangerar Yogaakademien och Suicide Zero utomhusyoga i värmländska Kil. Det kallas Våga fråga kom på yoga.
— Jag ser att framförallt den psykiska ohälsan ökar. Många som söker sig till oss har problem och yogan kan påverka positivt, säger yogaläraren Helena Karlsson som är initiativtagare ihop med Suicide Zeros Marie Niljung.

Såväl nybörjare som vana utövare är välkomna till Yogaakademien och Suicide Zeros utomhusyoga vid Fryksta badplats i Kil, som ligger i Värmland. Torsdagen den 28:e juni är det dags och den som inte är bekväm med att sitta och ligga ner på marken kan ta med sig en stol.
— Det brukar komma allt från mammor med barn i barnvagnar till äldre seniorer. Det är ett stort spann och flera generationer yogar tillsammans. Det är jätteroligt, säger Helena Karlsson.

Hon har själv ingen egen erfarenhet av suicid men har många runt omkring sig som inte mår bra.

Helena Karlsson säger att vi lever i en tuff värld och att på Yogaakademien är det de lugna kurserna, som är inriktade mot stress och smärtproblematik, som ökar.
— Vi jobbar mycket med andningen och med att hitta stabilitet och närvaro. Och med att komma nära sig själv på ett sätt som gör att jag får den kraft jag behöver för att må bra. Om jag kan låta andetaget bli medvetet, att locka det att bli djupare och längre så blir jag lugnare och kroppen blir stadigare. Tankarna stillas, de blir klarare och jag börjar se mer positivt på saker, säger hon.

Helena Karlsson pratar om att lägga ifrån sig telefonen och ha en kravlös stund för mig själv i grönskan, bland fågelkvitter, Frykens glittrande vatten och under bar himmel.
— Yoga är för alla. Det handlar inte om att man har senaste utrustningen eller har den snyggaste kroppen. Det handlar mycket om att må bra på insidan. Att bara för en liten stund hämta kraft för att orka med det som är runt omkring.

Efter yogan får deltagare gärna prata med Helena Karlsson och med Marie Niljung.
— Det är viktigt att vi får bort allt hysch hysch kring psykisk ohälsa och att man inte behöver stänga in sig utan att man pratar om det, säger Helena Karlsson.

Deltagare i Våga fråga kom på yoga som vill kan betala en avgift som går oavkortat till Suicide Zero. Den som inte kan delta men ändå vill bidra till Yogaakademiens insamling kan göra det här.

Läs mer ...

#jagvillgehopp - Patricias berättelse

  • 18 juni 2018 |

Patricia
Kan du berätta om bakgrunden till varför du mådde dåligt?

— Jag blev utsatt för ett sexuellt övergrepp när jag var 15 år och mitt liv rasade samman. Min bästa vän trodde inte på mig när jag berättade. Det ledde till att jag var tyst om det i två års tid. Under flera år självskadade jag mig och i två år vårdades jag på psyk.

Vad var vändningen för dig?

— Uppvaknandet kom när jag tagit en överdos; jag var 15 minuter ifrån att aldrig vakna upp. Och till slut fick jag efter sex år av dåligt mående rätt hjälp. Först fick jag under tre månader KBT-terapi. Därefter remitterades jag vidare till kris & trauma-centrum där jag gick i nästan ett år.

Vad vill du säga till andra som läser om det här och har det tufft?

— Jag hade inte varit här idag om jag inte hade haft ett enormt stöd från min familj och fantastiska psykologer. I dag arbetar jag själv inom psykiatrin, för jag vill hjälpa andra att få hjälp i tid. Du är aldrig ensam, det finns hjälp att få. 

Har du också varit nära att ta ditt liv men mår i dag bra? Kan du tänka dig att berätta om vad som hänt? Mejla i så fall till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

Behöver du hjälp? Läs här om var du kan få stöd: https://www.suicidezero.se/hjalp

Läs mer ...

#jagvillgehopp - Angelicas berättelse

  • 18 juni 2018 |

Angelica2
Kan du berätta om bakgrunden till varför du mådde dåligt?

— När jag var sex år blev min pappa tillsammans med en kvinna som inte tyckte om mig. Hon mådde själv dåligt och jag blev psykiskt misshandlad. När jag var tio år började jag höra min styvmammas röst inom mig. Rösten sa att om jag skadade mig själv skulle hon känna min smärta och lämna mig ifred. Jag började skära mig och när jag var elva år började jag få självmordstankar. Året därpå lyckades jag sluta med självskadebeteendet men när jag var 16 år började jag på nytt. När jag var 17 år försökte jag ta mitt liv. Jag hamnade på psyk och fick diagnosen borderline. Jag fortsatte att sporadiskt självskada mig tills jag var 20 år. Då försökte jag ta tag i mitt liv och jag sökte själv hjälp. Men jag blev dåligt bemött och kände att ingen kunde hjälpa mig.

Vad var vändningen för dig?
— När jag var 21 år träffade jag min sambo som gav mig nytt ljus och kämpaglöd. Jag led fortfarande av extremt mycket ångest men kunde leva ett relativt normalt liv. När jag var 24 år bestämde jag mig för att studera till sjuksköterska. Utbildningen var tuff, mycket hände privat och jag kom i kontakt med psykiatrin. De erbjöd antidepressiva men mitt krav var att jag skulle få samtalskontakt och det fick jag. Jag slutade med antidepressiva efter två månader men fortsatte att samtala med en kurator i nästan två år. Det räddade mitt liv. Jag gick från daglig ångest till att bli frisk. Jag klarade min utbildning och har nu ett stabilt jobb som sjuksköterska. I dag är jag 30 år och jag och sambon har varit ihop i åtta år. Vi har en son som snart är tre månader. Jag lever ett liv som jag tidigare aldrig trodde var möjligt.

Vad vill du säga till andra som läser om det här och har det tufft?
— Jag är helt öppen om psykisk ohälsa och jag pratar mycket med mina patienter som har ångest. Jag har även Suicide Zeros pin på min bröstficka. Den har jag eftersom jag vill visa att jag finns där för den som behöver prata. Ett viktigt steg för att kunna må bättre är att finna någon att våga prata med om hur du verkligen mår. Oavsett hur tungt eller omöjligt livet känns så finns det alltid hopp och hjälp att få! DU förtjänar att leva och må bra!

Har du också varit nära att ta ditt liv men mår i dag bra? Kan du tänka dig att berätta om vad som hänt? Mejla i så fall till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

Behöver du hjälp? Läs här om var du kan få stöd: https://www.suicidezero.se/hjalp

Läs mer ...

#jagvillgehopp - Angelas berättelse

  • 11 juni 2018 |

angela

Angela Engström utsattes för mobbning och saknade en fadersfigur. Hon har fått flera diagnoser och har varit nära att ta sitt liv. Men i dag mår hon bra. Det här är Angelas berättelse. 

- Bakgrunden till mitt mående är mångfacetterad, men generellt sett går det mesta tillbaka till mobbning i lågstadiet och avsaknad av fadersfigur. Jag fick diagnosen ADHD mycket tidigt, vilken bara är en av många diagnoser jag numera har. Utvecklade även emotionellt instabil personlighetsdiagnos (EIP, före detta "borderline personlighetsstörning") bland annat till följd av att inte ha en närvarande pappa.

Hur illa var det för dig?
- Jag överdoserade 2016. Anledningarna till självmordsförsöket var nog många, men främst kände jag mig värdelös, ensam och förstörd. Jag var inlagd i två veckor och blev utsläppt lagom till att våren kom. 

Vad var vändningen för dig?
- Det som gjorde störst skillnad var dialektisk beteendeterapi (DBT, vanligt när man fått diagnosen EIP) i kombination med mediciner. Jag tar för närvarande tre olika mediciner för min psykiska ohälsa. DBT:n innehöll både individ- och gruppterapi. Det var mycket nyttigt för min personliga utveckling. Så vändningen var nog när terapin började gå mot sitt slut och jag kände att jag behövde ta mig i kragen för att överleva utan terapin.

Var det något specifikt som gjorde att du tog dig ur din situation?
- Jag började lita mer på mig själv och mina känslor. Jag arbetade mycket på min självrespekt och mina självskadeimpulser. När jag insåg att jag var riktigt duktig på DBT insåg jag samtidigt att jag var duktig på att hantera mitt liv och allt jobbigt som hör till. Jag kan fortfarande må mycket dåligt när jag inte tar min medicin, men det får faktiskt vara okej. Man mår inte bra hela tiden.

Vad vill du säga till andra som läser om det här och har det tufft?
- Att det kommer att bli bättre, så länge man arbetar för att må bättre. Har man bestämt sig för att "nej, det här kommer aldrig bli bättre någonsin", då blir det sällan det. Det viktigaste är att begära hjälp av vården och att ta stöd hos dina nära och kära. Är du helt ensam finns det också stöd att få i t.ex. telefonsamtal. Det är ingen skam i att vara ensam. Det trodde jag länge, men det är det inte. Du är värd att må bra, även om du själv inte tycker det. Du är värd att leva!

#jagvillgehopp

Mår du dåligt och behöver du hjälp? Läs här om var du kan få stöd:https://www.suicidezero.se/hjalp

Läs mer ...

#jagvillgehopp - Hannas berättelse

  • 09 juni 2018 |

Hanna Borg
Hanna Borg har tidigare haft det riktigt tufft i livet. Så tufft att hon flera gånger försökt att ta sitt liv. Men idag mår hon bra. Det här är hennes berättelse.


Hanna, du har tidigare mått så dåligt att du varit nära att ta ditt liv. Kan du berätta om bakgrunden till varför du mådde dåligt?
- Jag misshandlades allvarligt och under lång tid av en person som var tillsammans med en familjemedlem. År 2013 tog min pappa sitt liv framför mina ögon och jag har själv försökt ta mitt liv flera gånger.

Vad var vändningen för dig?
- Vändningen kom när jag flyttade och fick flera vänner på en och samma dag. Alla stöttade och stöttar mig och de vänder aldrig ryggen till. De ser också på mig när allt inte är som det ska och då brukar de ta med mig ut på en promenad och bara prata med mig. Det gör mig riktigt glad!

Vad vill du säga till andra som läser om det här och har det tufft?
- Du har de tufft och jobbigt nu och jag tror mig veta hur det känns. Du tror att du inte lever för att smärtan gör så ont. Men jag kan lova dig att du kommer att ta dig upp. Berätta för din mamma eller pappa eller någon du verkligen älskar eller har förtroende för. Eller hör av dig till en psykiatrisk akutmottagning om hur du känner dig. Det finns hjälp och det kommer att vända!

#jagvillgehopp

Har du det tufft just nu så klicka på den här länken om var du kan få hjälp: https://www.suicidezero.se/hjalp

Tycker du att det är svårt att få rätt hjälp? Läs i så fall den här texten om vad du behöver veta för att få rätt hjälp: https://www.suicidezero.se/fakta-rad/goda-rad-om-sjalvmord/item/260-det-har-behover-du-veta-for-att-fa-ratt-vard 

Läs mer ...

Om oss

Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden.
Vi vill med den ideella organisationens kraft

  • öka kunskapen och bilda opinion kring samhällsproblemet suicid.
  • lyfta fram nytänkande och konkreta
    lösningar för att rädda liv
  • minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

My newsdesk - Suicide Zero
Så gör vi skillnad
Om cookies
Integritetspolicy

Ge en gåva

90konto

swisha suicidezero

sms

Kontakt

Kontakta oss

Suicide Zero,
    Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
    Tel: 010-200 80 12
    Travbanan 57, 147 34 Tumba