Det riktigt hemska först
Vi börjar med det hemska. Varje år försöker fler än 5 000 unga killar och tjejer att ta sina liv. Tre i veckan gör det. Faktum är att självmorden bland unga ökar något, medan de i många andra åldersgrupper ligger kvar på oförändrad nivå eller minskar.
Det är även så att det idag är större risk att en tonåring skadar sig själv än blir skadad av andra. Det kan handla om självskadebeteende som att skada sig själv fysiskt eller att använda droger eller sex för att göra sig själv illa.
Så nu till det ljusa
Att kunna prata om hur man mår och kunna uttrycka känslor hjälper en att kunna ta del av livets många nöjen. Forskningen visar väldigt tydligt att förmågan att kunna uttrycka hur man mår och känner, tillsammans med en god relation till en förälder eller annan närstående vuxen, är en av de viktigaste skyddsfaktorerna som finns i livet – faktiskt för allt från att hoppa av skolan till depression och självmord.
Så genom att lära våra barn att sätta ord på känslor och berätta för någon om hur de mår ger vi dem inte bara ett bra skydd. De och vi kommer förhoppningsvis också få det enklare och skapa närmare relationer längs vägen.
Snack som skyddar
I forskningen brukar man prata om skyddsfaktorer, det vill säga sådana som ger ditt barn skydd mot livets utmaningar.
Man kan också uttrycka det som att skyddsfaktorerna stärker barnets motståndskraft, eller resiliens som det kallas med en psykologisk term, mot svårigheter längre fram i livet.
En väldigt viktig skyddsfaktor för barn, för att inte säga den allra viktigaste, är en bra relation till en eller flera föräldrar eller annan närstående vuxen. Om barnet har det, och därmed också möjlighet att alltid prata med någon om sin situation eller sina känslor, är det bättre rustat att möta svårigheter som mobbning, psykiska besvär, trassliga relationer eller en socioekonomiskt utsatt situation. Det minskar faktiskt också risken för att hen ska hamna i kriminalitet eller missbruk.
Forskning inom självmordsprevention visar samma sak. En av de viktigaste skyddsfaktorerna mot självmord är förmågan att samtala med andra människor – också om sina svårigheter.
Det här gör ju att förmågan att kunna uttrycka känslor inte bara skyddar mot livets tråkigheter, och det här tål att upprepas, utan även hjälper till på vägen mot att må bättre.
”Jag visste egentligen inte att jag mådde dåligt, jag saknade ord för mitt mående och hade inget att jämföra med.”
Borsta tänderna är inte det viktigaste
Vi är ofta bra på att lära våra barn hur man borstar tänderna eller tar sig fram i trafiken – men inte lika bra på att träna på hur man pratar om känslor. Fast det egentligen är viktigare, i alla fall om man ser till olycksstatistiken. Ett exempel är att det är sju gånger vanligare med självmord än med dödsolyckor i trafiken.
Från idol till pinsam förälder, använd vardagen du har nu
Du som är förälder till en blivande tonåring är ännu inte ”jordens mest pinsamma varelse”. Nu är med andra ord ett bra läge för att tillsammans med ditt barn prata om känslor, mående och knepigheter som kan dyka upp i livet. Det är såklart inte omöjligt om ditt barn redan är tonåring och bokstavligen har stängt dörren om sig, men det brukar vara enklare ju tidigare man börjar.
Det är inte lätt att vara liten idag. Det var det nog inte förr heller. Våra barn slipper mycket som vi fick genomlida, men utsätts också för en hel del som vi aldrig behövde uppleva. De ställs inför nya utmaningar och situationer som vi som föräldrar behöver försöka förstå, även om det är svårt.
Många av de psykiska besvär som unga upplever idag är en helt normal reaktion på en onormal situation. Vårt samhälle har blivit väldigt bra på att producera lidande för individen. Mycket kretsar kring prestation, lycka och jämförelse med andra. Det skapar en stress hos många, inte minst unga.
Som förälder måste vi bli bättre på att ge våra unga verktyg för att hantera sitt mående, utan att för den skull lägga hela ansvaret på dem. Det finns ingen människa som går igenom livet och är enbart lycklig. Vi stöter alla på svårigheter och vi behöver lära oss att bemöta och hantera dessa.
Tillsammans med våra barn behöver vi därför träna på att uttrycka våra känslor och förklara hur vi mår. Det kan vi göra genom ord eller teckningar eller lek, men vi behöver kommunicera om det. Vi behöver få igång samtalet.
Det är bra att prata med pappa. För först har man en klump i magen och sen släpper man ut det och då försvinner klumpen
Hitta ditt barns prattid
Det är i vardagssamtalen som du kan lägga grunden till en bra kommunikation. När det mesta flyter på och inget känns särskilt jobbigt – då har ni ett perfekt läge för att prestigelöst öva på att snacka om funderingar om livet, känslor och det som ni båda kan uppleva som lite motigt i livet.
Försök prata med ditt barn ”på riktigt” en stund varje dag. Det är lätt att tiden springer iväg och det känns som att man umgåtts massor, men när man tänker efter har man faktiskt knappt pratat – om annat än praktiska saker.
Varje barn brukar ha sin prattid. Vissa är sugna på att prata vid läggdags, andra när de badar eller när de ska välja kläder på morgonen. Fundera på när ditt barns prattid brukar vara och se till att du finns där så ofta du kan, och har ro nog att prata.
Visa din kärlek! Att plocka ut barnets tallrik, laga en extra rätt eller ställa upp på något nästan orimligt för att du älskar det, är en sak. Men ännu viktigare är faktiskt att säga rakt ut att du är stolt över och älskar ditt barn (det där andra är kärlekshandlingar som är svåra för barn att förstå). Säg det gärna varje dag och även när ni har fnurror på tråden.